Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10
hundar, som äro väl dresserade för något visst
ändamål, bli ungarne skicklige för samma ändamål,
till och med ulan dressur, i fall föräldrarne genom
flera generationer varit på samma sätt dresserade.
Han påstår sig äfven, under sin långa erfarenhet
såsom jägare, hafva märkt en stor olikhet hos
morkullan i sin hembygd, emedan den för 60 år
tillbaka, då den ej mycket oroades, var föga skygg,
men nu är det i högsta grad. [Denna genom arf
vunna fruktan för menniskan, som äfven yttrar sig hos
ungar, hvilka ej kunnat erhålla den genom egen
erfarenhet, synes aldra tydligast vid jemförelsen
af djur, som lefva på obebodda trakter, eller sådane
ställen hvarest de ej jagas, med dem af samma art,
som lefva under motsatta förhållanden. I förra fallet
visa de ej större fruklan för menniskan än för andra
djur]. Kn. anmärker att de Norrska hästarne och
deras afkomma med största lätthet läras att lyda
kommando, men äro svåra att dressera till att rätt
väl lyda betslet, emedan Norrmännen mera styra
sina hästar med ord än med tömmen. Han har
vidare iakttagit, att Norrska hästar och deras
afkomma ej låta instänga sig, såsom de Engelska, af
bäckar (’hedges"), utan gå rakt på och genom dessa,
hvaraf ban slutar ’att Norrmännen ej måste nyttja
sådane stängsel för hästar.’’ Detta sednare är väl
bekant för oss i Norden, och vi kunna af det
anförda göra den slutsatsen, att engelska hästarne,
genom vanan att lefva på släta fält, instängde af
bäckar, erhållit en ärftlig obenägenhet för att tränga
sig fram genom buskage.
Om djurs vintersömn har Berthold lemnat en
afhandling i Müllers Archiv 1837 p. 63. Genom
försök på Myoxus avellanarius visar ban, att
vin-tersofvande djurs temperatur småningom ändrar sig
efter temperaturen i det ämne hvari de ligga, och
Djnrs [-vinter-sömu.-]
{+vinter-
sömu.+}
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
