Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
33
Ethnografi.
o
Till de vigtigaste arbeten soin utkommit öfven
menniskoslägtets naturalhistoria, hörer Prichärds*
Researches into the physical History of Mankind.
Ed. 3, Edinburg 1836, — på Tyska, med
anmärkningar utgifna af 11. Wagner undertitel:
Natur-gescÄichte des Mcnschen, 8:o, Leipzig 1840. Af
detta sednare har jag sett de 2 första banden, som
innefatta allmänna framställningar och Afrikanska
folkslagen. (Första upplagan utkom 1813 i ett
band, den andra 1828 i 2 band). Prichard
antager släeftets enhet såsom art, och visar att alla de
» 8
olikheter, som finnas mellan skilda nationer, ej äro
så skarpt begränsade som man vant sig vid att tro,
samt att de ganska väl kunna vara följder, dels af
klimaternes inverkningar och andra yttre
inflytelser, dels af individuella egenheters
utbildning. Bland bevis för denna sats anföres den
obehindrade fortplantningsförmågan mellan alla olika
nationer, och aflodans fruktsamhet, samt i
sammanhang dermed, det motsatta förhållandet vid
fortplantning mellan djur af olika arter. I första bandet
afhandlar han hufvudsakligen analogierne med
andra djurarter och deras förändringar, samt
ådagalägger, ott olikheterna mellan folkslagen ej äro så
betydliga, som de, hvilka vi känna mellan flera
djurarters racer, hvilka bevisligen höra tillsamman.
Efter en grundlig afhandling öfver växt- och
djurgeografien kommer kan till det resultatet, att hvarje
art utgått från ett ställe af jorden, hvarest den
blifvit bildad, och ban tyckes, efter analogien,
antaga detsamma om menniskan. Han betraktar hvarje
Prof. SundevaUs Arsb. t83y—j84°- 3
Prichard
om
menniskans naturalhistoria.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
