Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
351
I Indiska reg. . . 202. Vestindien har ... 71,
- Australiska— . . 69. Chili <Sce. — ... 39.
3:o 1 de varma klimaterna förekomma de mån
ff-faldigaste hu fvudformerna, och bland dem, nästan
alla som finnas i de kalla; der är således, liksom
bland andra djurklasser och bland växterna, antalet af
familjer och genera störst, och nästan alla de högst
utbildade formerne tillhöra uteslutande de varmare
trakterna; äfven äro arterna större derstädes. Men
klimater af ungefär lika temperatur hafva mycken
analogi i formerna, så att samma slägtformer der
förekomma; t. ex. det som förut nämdes, att
slägtet Lithod.es finnes både vid Skandinavien och
Kamtschatka. Af slägtet Astacas finnes A.
fluvi-atilis i Europa, A. Bartoni i Nordamerika, A.
Ca-pensis vid Cap, en art i Chili och en på Nya
Holland, men ingen inom heta zonen *).
Af Milne E d wa rd s utmärkta arbete, Histoirc
Naturelle des Crustacès, utkom 2:dra delen 1837,
(Paris, 532 sid. 8:o). Den slutar Decapoda och
innefattar dessutom de föga talrika Stomatopoda.
En betydlig förändring i systematiken göres der, i
det Latreilles Schizopoda öfverflyttas från
Decapoda till Stomatopoda, och hela denna ordning
definieras sålunda: ögonen skaftade, (rörliga); inga
gälar under ryggskalets sidor.
Några arbeten som beskrifva Crustacea
anföras under Allm. Zool. literatur.-
Kröyer uppräknar de honom bekanta arternai
af Brachyu?-a, som finnes vid Danmarks kuster
(Kr. Tidskrift* X, p. 15). De äro:
*) Sednare har Förf. dock erhållit, en frän Madagascar; se
liingre frara.
Stenorhynchus
Phalan-gium,
lnachus Scorpio,
Hyas Araneus ,
:Literatur.
1
Danmarks
Dec.
brachyura.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
