Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
435
hafva haft stor och tung bakdel, samt smal och
lätt framdel. Föröfrigt är man ännu ganska oviss
om dess natur. Cuningham anser det hafva
varit krokodilartadt, andra hafva ansett det för ett
pungdjur, men emellertid betecknar man det med
namnet Chirotherium (hand-djur). Då numera intet
djur finnes hvars tumme är vänd utåt, är det
högst sannolikt att djuret, under gåendet, har
trampat med fötterne korsvis inanför hvarandra,
hvarigenom insidan fått utseendet af yttre sida.
Man ser ej numera sjelfva det intryckta spåret,
utan ett upphöjdt aftryck af detsamma, liksom
af-trycket i lack af ett sigill. Djuret har nemligen
gått på en strand, hvarest sanden varit betäckt
af ett tunnt halftorrt lerlager. Uti detta hafva
spåren blifvit trampade, hvarefter leran torkat,
hvilket synes af de stora sprickor, som alltid finnas,
hvarefter ett nytt lager af sand, möjligtvis genom
den återkommande floden (?), lägrat sig öfver leran
och fyllt spåren. Både den öfre och undre
sanden har sedan, under tidernas längd, hårdnat till
sandsten, och spårets aftryck qvarstår tydligt i det
öfre laget, men leran har förblifvit lös, hvarföre
den söndersmulas och bortfaller då nu sandstenen
uppbrytes. Jemte dessa större och tydligare spår
finnas vanligen en mängd små, tätt trampade och
otydliga, som synas vara elter sköldpaddor. Man
tycker sig till och med se intrycken af
regndroppar *). Vid Stourton är sandstenen röd och bildar
*) På en stenhäll frän Hessberg, som finnes pä Riksmuseum
i Stockholm, ser man tydligen de upphöjda späraftrycken
af ett stort djur, som varit åtföljdt af ett litet, utan tvifvel
dess unge; men ungen har tagit nära lika sä länga steg som
det äldre djuret. Dessutom synas märken efter andra, små
djurs spår, och flera stora, upphöjda streck efter den sand
som fyllt sprickorna i lerlagret.. Uti en annan häll, som
legat under det nu förlorade lerlagret, synas otydliga intryck
efter samma spår.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
