Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
99
endast de nakna polaivfälten eller fjellen ("fjeldcne")
norr om skogsregionen, hvars norra gräns varierar
mellan 70° och 51°, efter olika höjd öfver hafvet.
Den bor ej vid södra delen af hvita hafvet, och ej
der säd kan odlas. Han uppställer följande satser,
som äro characteristika i nordens djurgeografi:
Isbjörnen har aldrig sett ett rakstammigt träd;
Fjellrackan känner ej kornfält;
Renen börjar der isbjörnen slutar, och slutar der
Elgen börjar.
Landlbjörncn börjar der fjellrackan slutar.
Lund beskrifver i sina förut, sid. 40, omtalade
afhandlingar, och i Ann. Sc. Nat. XIII, p. 314, en
ny hundart i Brasilien, Canis vetuliis, som tyckes
vara högst lik corsac: med rund pupill, blekgrå,
under n. hvit, med svart svansspels och fläck vid
svansroten; underkäk och fläck under ögat svarta,
Längd 20 tum; svansen 12. Bor på fällen, uti
l)a-sypodernes hålor. Ungarne af blek färg.
A ti C. zerda och pallidus hafva tänder såsom
Räfvarne säges af Ref. i Vet. Ac. Hand i. 1842 p. 210
och af Leuckart (om den förre) i Zool. Bruchst.
(se pag. 72).
Schomburgk om C. crancrivorus Desm. Ann.
Nat. H. IV, 431. — Andra Canis-arter beskrifvas i
Siebolds Fn. Japonica och Ruppells neue Wirbelth.
som nämnas förut sid. 77 och 79. Dessa äro
dock redan upptagna i Wagners forts, af Schreber.
2:ne delar af Naturalists Library skola innefatta
en utmärkt fullständig: "Natural History of Dogs",
af Ham. Smith, men är mig blott till namnet
bekant. Första delen lärer afhandla genus "Chaon",
eller Vargar och Schakaler; den sednare Tama
hunden (Canis) med sina varieteter, saml Vulpcs, Hyæna
och Protelcs. — Att dessa 2:ne sednare föras till
Hundfamiljen är utan tvifvel rätt, men bildandet af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
