Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36.
ting är A. perovalis Murch. t. 23 f. 7. — Isolheles
megislos n. sp. Loche Sill. Journ. XLII, 366.
Asaphus bngt. skulle således omfatta blott de
arter, "som hafva hufvudet bildadt nästan som
Ca-lymene, thorax i allmänhet af 8 —10 ringar, och
abdomen danad af tydligt skilda segmenter,
förenade genom en nästan hinnaktig rand, som stundom
förlänger sig bakåt i ett slags svans." Hit höra de
Asaphi, hvilkas glabella h«ir sidolober, riktade på
tvären, ansigtslinien (ligne jugale M. E., sutura Boeck)
tyd I ig, och ögonen stora, njurlika och granulerade.
Här samlas A. caudatus Brünn., tuberculato-caudatus,
longicaudatus Murch., mucronatus Brgt, Buchii Brgt,
corndensis Murch. (i hvilken åter v. Buch vill
igenkänna stor likhet med A. expansus), tyrannus Murch.
frontalis Dui., grandis Sars , samt ett stort antal af
Green, Phillips o. a. beskrifna arter från America
och England.
Homalonotus König (Murch. Silurian System,
p. 651 t. 7, 7 bis) är grundadt på trenne arter från
England och en från Cap, H. Herschelii. Bronn (Leonh.
u. Br. neues Jahrbuch 1840, 445) har noggrannare
utredt detsamma och visat, att det är identiskt med
Greens likväl sednare uppställda genera Dipleura och
Trimerus.
Calymene Brgt. är oförändradt, och innehåller
19 arter. För terminologien af glabella har v. Buch
I. c. föreslagit att kalla den främsta fåran deraf
pannfåra, den andra första ögonfåran, den tredje
andra ögonfåran. Vid C. macrophthalma Brgt. anmärker
M. E., att denne förf. här sammanfört tvenne skilda
species, af hvilka den rätta är afbildad t. 1 f. 4 hos
Brgt, den andra deremot, f. 5, som af Dlm. och de
flesta blifvit kallad C. macrophthalma, är en skild
art, C. Stokesii M. E. Boeck tror hafva funnit den
i Tr. elegans Ss & Bk Mscr. Deremot har v. Buch,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
