- Project Runeberg -  Årsberättelse om nyare zoologiska arbeten och upptäckter/om zoologiens framsteg / Årsberättelse om framstegen i Crustaceernas och de lägre skelett-lösa djurens Naturalhistoria under åren 1840-1842 /
128

(1822) Author: Johan Wilhelm Dalman, Sven Nilsson, Bengt Fries, Carl Jakob Sundevall, Carl Henrik Boheman, Sven Lovén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

128.

II, 2, 1839) hos flera Nematoideer, och af Owen
hos Gnathostoma, och förmoda dem vara
afsöndrings-organer för en skarp välska.

De inre qvinliga könsorganerna hos Ascaris
lum-bricoides beskrifver Eschricht i Ed. new Phil. Journ.
Juli—Oct. 1841. De äro dubbla, och hvarje horn
består af ovarium, oviduct, uterus, och en
gemensam vagina. I axis af ovarium ligger en rhachis,
omkring hvilken äggen sitta kransformigt som
blommorna af Plantago. Aggen äro i ovarium olika
med dem i uterus, koniska med spetsen åt rhachis.
Jfr Jules Cloquet i dess monographi, Henle i art.
öfver Branchiobdella i M. A. 1835, och Siebold i
Burdachs Physiologi.

Om utvecklingen af Ascaris nigrovenosa R.
meddelar Hannover i Förhandl. vid de Skand. naturf.
tredje möte 1842, 669. Denna art är allmän hos
Grodor, Paddor och Salamandrer, i lungorna och
tarmkanalen. Långs den cylindriska kroppen löper
på hvarje sida en flat krage. Tarmkanalen består
af en päronformig främre del, en afsnörd, rund del
med tjocka väggar, och tarmen, som går rakt till
anus i svansspetsen. Aggstocken, finare mot spetsen,
är fylld med i rader ordnade Purkinjeska blåsor,
hvarje med sin Wagnerska fläck. Omkring ytan af
hvarje sådan blåsa häfver sig en ny blåsa, membrana
vitellina, inom hvilken gulan bildas, hvilkens tillväxt
småningom tager öfverhand öfver de inre delarnes.
Sist får ägget ytterst ett skal, hvarefter Purk. blåsa
blir osynlig, gulan klasformig, med obestämda, runda
afdelningar, och embryo börjar taga form och utvecklas,
för att slutligen bryta ut genom skalet. Bland flera
hundrade individer fanns ingen enda hanne; kanske
har denna hittills blifvit ansedd som egen art.

Om

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 03:06:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/arszoologi/184018423/0142.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free