Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
221.
silt inre pulsationer, mest pà venstra sidan. Det är
hjertat, som i början har blott en eavitet, men
af-snöres i tvenne, ventrikel och hjertöra. Derpå
bildas pericardium, och två kärl utgå, ett framåt, ett
bakåt, artererna. Vitellus (vesicula umbilicalis),
alltmer förlängd, inskjuter nu i kroppen allt som
hinnan mellan clypeus och hufvudet sammandrager sig,
blir smågrynig, nästan flytande, och cirkulerar nu
öfver hela näringskanalen till muncaviteten, hvilken
nu riktar sig ned åt tentakel-loberna, af hvilka de
nedersta, munvinklarne nu bilda ett tryne, som sedan
försvinner. Nu först bildar sig lefvern af celler
liknande dem i vitellus, mellan tarmens slingor, och
på rectum synes en liten blindtarm (urinbildande
organ?) — Nervsystemets rudiment, den nämnda
blåsan, bildar sig till en ring, neurin-kulor
uppkomma i dess inre, den får ofvantill en ansvällning, som
delar sig i två ganglier, derpå likaså på undra
sidan, tills dessa ganglier utsända nerver, och örat
bildar sig. Allt efter som nu clypeus utbildas och
öfriga organer framträda, förminskas vesicula
cauda-lis, och försvinner helt och hållet före k läckningen,
men de två omvexlande contractionerna i denna och
ves. umbilicalis fortfara äfven sedan hjertat är
bildadt. Lungan uppkommer genom en småningom
skeende fördjupning utifrån. Jfr. samme förf. i A.
S. N. IX och Bull. Brux. Maj 1838: Pouchet A. S.
N. X, Dümortier ib. VIII, samt Sars i Wgm. A. VI.
Öfver varieteterna af åtskilliga Helices har Por-<
ro vid mötet i Florens meddelat en undersökning, som
går ut på att visa, det flera sådana, hittills antagna
såsom species, äro klimatiska förändringar. De
"variabla karaktererna" äro nemligen af två slag. Till
det första räknas de, som förblifva desammma hos
individer lefvande under identiska eller analoga
lokalförhållanden. Sådana äro: Lo allmänna formen,
Geografisk [-utbredning.-]
{+utbred-
ning.+}
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
