- Project Runeberg -  Årsberättelse om nyare zoologiska arbeten och upptäckter/om zoologiens framsteg / Årsberättelse om framstegen i Crustaceernas och de lägre skelett-lösa djurens Naturalhistoria under åren 1840-1842 /
330

(1822) Author: Johan Wilhelm Dalman, Sven Nilsson, Bengt Fries, Carl Jakob Sundevall, Carl Henrik Boheman, Sven Lovén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

330.

kring munnen, utan blott pa öfverläppen. Bakom dem ser
man två svarta punkter, sotn förekommo hos alla
individer, men ej hos S. nudus. Dessa punkter
förmodar G. vara ögon.

Slernaspis thalassemoides Otto har Krohn
no-gare undersökt. Den med en cylindrisk framstående
del försedda ändan är ej hufvudet, som O. antog,
utan stjerten, den s. k. snabeln är en anal-process,
och hvad han ansåg för kloak är munnhålan. Öfver
denna, under Ottos s. k. vesicula analis, ligger
hjerngangliet, och afsänder två commissurer, hvilka
undertill sammanträffa med buksträngen, som är
enkel och baktill ansväller till ett långt ganglion.
Nervsystemet liknar således på det hela det hos
Sipuncu-lus. Tarmen, 4, 5 gånger så lång som kroppen, är
nästan jemnsmal, blott med ett, U tum långt, vidare
stycke, som är svart brunt af en af små klubblika
blåsor bestående substans, troligen lefver, lik den hos
Lumbricus och Hirudo. Hvad Otto anser för lefver
är enligt Kr. ett outredt organ, utan direkt
sammanhang med tarmkanalen. De vid analändan belägna
skifvorna har Otto ej nöjaktigt beskrifvit under namn
af verrucæ frontales. Enligt K. torde de vara gälar,
likasom caudalbihangen hos Priapulus. Könen äro
skilda. Hvad O. angifver som manliga könsorganer
har K. ej återfunnit, men deremot sett tesles hafva
samma form som äggstocken, men en fastare väfnad
och hvitgul färg. Ductus seminiferi gå, som
äggle-darne, jemte hvarandra framåt, afsmalna och öfvergå
i yttre processus lika honans. K. fann i dem fila
spermatica. M. A. 1842, 426.

Enligt Sir J. G. Dalyell kan Holothuria fusus
reproducera hela hufvudet med alla dess tentakler.
Andra arter dela sig frivilligt på midten i två eller
liera stycken, som sedan växa ut till fullständiga
djur. En enda lade på en natt 5000 ägg. Ungarne

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 03:06:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/arszoologi/184018423/0344.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free