Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21
vecklmgsgrad, än den, (ill hvilken de hinna hos
andra. Denna åsigt synes mig innebära den
föreställningen, all alla organismer skulle tendera till den
högsta möjliga utbildning, hvilket väl svårligen kan
antagas. Vi skulle snarare anse den inverterade
tankegången vara rigtig, och för forskningen mera
fruktbärande, att alla djur redan från början ägde deri
lägsta möjliga utbildning och dessutom tendensen till
en liö<$re, under hvars uppnående en del qvarstanna
på ett lägre trappsteg, under det andra förmå att
hinna till ett högre. Äfven en tillbakagående
utveckling antages, hvarpå såsom exempel anföras de
parasitiska Crustacea, (Lernææ) hvilkas larver synas
vara vida högre organiserade djur än de fullvuxne
och utbildade, samt Aporne, som med åren få långt
utdragen nos m. fl. — I stället för den längesedan
öfvergifna läran om en Series naturalis, som numera
allenast kan förstås såsom en series af lyper, hvilka
ändock aldrig kunna sammanställas lill en serie,
afhandlar förf. den vida rigtigare, men visst icke nya
åsigten af affinileterna, och den derpå beroende
systematiska framställningen, enligt hvilken samtlige
djuren förhålla sig inbördes såsom qvistarne och
lofven på ett träd. De utgå alla från en gemensam
siam, som snart fördelas i några stora grenar, hvilka
åter utgrena sig ända till de löfbärande qvistarne;
men denna utgrening sker ej reguliert, hvarken till
anfal eller utsträckning, och vid detta yttrande vilja
vi särskilt fästa uppmärksamheten. En del grenar
utväxa lån^t eller frodigt, några högt, andra lågt;
en del slanna vid lägre utvecklingsgrader och några
hinna ej öfver första anlaget till gren. De arter,
som i det ideella trädet tillhöra samma gren eller
qvist, äro direkt a ff in a, men skilja sig såsom
utgående vid olika höjd eller ål olika riktning. Elt
annat slag af öfverensstämmelse linnes mellan dem,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
