- Project Runeberg -  Årsberättelse om nyare zoologiska arbeten och upptäckter/om zoologiens framsteg / Årsberättelse om framstegen i Vertebrerade djurens Naturalhistoria under åren 1843 och 1844 /
122

(1822) Author: Johan Wilhelm Dalman, Sven Nilsson, Bengt Fries, Carl Jakob Sundevall, Carl Henrik Boheman, Sven Lovén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

122

i fall man ej skulle se barderne, såsom på foster,
hos hvilka de ej börja bildas förr, än fostret nått sin
halfva storlek eller mera. Bland utmärkta
artskillnader måste räknas parasiterna, hvaraf hvarje art har
sina egna; nemligen: Balæna antartica igenkännes af
Coronula balænaris, ofvanpå nosen, på stjerten och
på fenorna, samt Tubicinella, ofvanpå nosen, med
en vanligen derpå sittande liten O tion. B.
mysticetus har inga Balani; — Balænoptera boops Fbr.
igenkännes af Diadem a balænaris.

De egentliga Balænæ synas ej hafva varit kända
i Europa för än på 1500-talet, då fångsten i norr
började. Blott 2 arter äro säkert kände: de nyares
B. mysticetus (men ej Aristolelis eller i allmänhet
de gamles), som flyttar, vid Grönland, så, alt den
alltid håller sig i granskapet af isen, — och B.
ant-arctica, som är mindre och lifligare och i stilla
hafvet går ända upp till Kamtschatka; den säges
äfven vara sedd vid Newfoundland.

Slägtet Balænoptera utgör hufvudsakliga
föremålet för dessa undersökningar. Vi hafva redan i
förra årsb. anfört åtskilligt om dem af Eschricht.
Här återupprepas uppgiften, att ingen art är känd
som saknar hudvecken på buken; och dessa börja
visa sig på fostret, då det nått £ af sin längd såsom
foster. Dessa arter lefva af fisk. De flytta liksom
andra Hvalar och visa sig reguliert på vissa årstider.
Bevis framdragas, alt samma individer årligen besöka
samma trakter. Märkvärdig är uppgiften om huru
lätt de stora Hvalarne dö af mindre skador: en, som
O. Fabricius träffade med en fogelpil, fanns död inom
elt par dagar derefter. De olika melhoderna af
hval-fångst beskrifvas. Sedan Förf., utan tvifvel på goda
grunder, nedrifvit all hittiHs gjord artbestämning i
Cetologien, skulle det varit önskvärdt, alt de som
ej äro ful 11 hemmastadda uti delta ämne erhållit åt-

[-Balæno-ptera.-]

{+Balæno-
ptera.+}

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 03:06:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/arszoologi/184318441/0136.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free