- Project Runeberg -  Årsberättelse om nyare zoologiska arbeten och upptäckter/om zoologiens framsteg / Årsberättelse om framstegen i Vertebrerade djurens Naturalhistoria under åren 1843 och 1844 /
170

(1822) Author: Johan Wilhelm Dalman, Sven Nilsson, Bengt Fries, Carl Jakob Sundevall, Carl Henrik Boheman, Sven Lovén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

170

Lafresnaye lemnar figur af Défidrocblàptes
iri-angularis Lafr. i Guér. Mag. 1843, pl. 32; af I).
perrot i i fr. Columbia i bd. 1844, pl. 154, saml
beskrifning i R. Z. 1844.

Strickland afhandlar alfinileterna af Upupa och
Irrisor uti Ann. Nat. Hist. XII, 239; — Institut 1844,
07 (ur Brit. Ass. 1843). Han anser dessa båda genera
sins emellan närslägtade, oaktadt fötternas betydliga
olikhet. De utmärka sig genom: kort tunga, långt
näbb med solida, plana käkar och culmen af båda
mot spetsen "sulcatum". Vingarne äro lika, boet
lägges i ihåliga träd. Mera ovisst är det, till hvilka
andra former de närma sig. Str. finner hos dem
likheter med Epimachus, Merops, Lamprotornis och
Corvus. — Lafresnaye finner Upupa vara närslägtad
med Alauda, såsom en ’ Oiseau marcheur." R. Z. 1844,
169. — Sedan Muller upptäckt, att en stor del andra
Oscines sakna sångapparat, bli dessa classificationer
af Upupa mindre osannolika. I anseende till
vingarnes bildning står Upupa midt emellan Picus och
Sångfoglarna och kan lika väl sättas jemte
hvilkendera som helst. Fötterne likna mera dem af Oscines.

Cypelus. COCCYGES. — Om Cypselus se förut,sid. 161,
vid Hirundo. — Boet af Collocalia esculenta omtalas
i Vet. Ac. Öfv. 1845, p. 166.

Steatornis. Om Steatornis caripensis lemnade N. Funck
underrättelser i Bull. de Brüx. 1844, II, 371. Efler
Humboldt hade ingen Naturforskare varit i den
beryktade Guacharo-hålan vid Caripe förr än Funk,
som besökte den under en resa genom Cumana och
uppehöll sig länge på stället. Hannen är gråaktig;
honan säges vara af en "couleur de bois d’Acajou clair.’’
Yngre hannar likna honorna. Förf. meddelar några

h

[-Dendio-culaptes.-]

{+Dendio-
culaptes.+}

Upupa.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 03:06:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/arszoologi/184318441/0184.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free