Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
89
rotande af dessa skadedjur, träden böra bestrykas
med en fernissa, som kunde lufttätt tillsluta alla
öppningar på dess bark, och skulle de på sådant sätt
inneslutna larverna ocli Insekterna efter lians
förmenande omkomma ocli träden fullkomligt befrias från
deras angrepp. En annan fördel, som han anser
böra härflyta af denna beslrykning, skulle bestå
deruti att under torra somrar saften icke kunde
bortdunsta genom den mängd hål, som Scolytes
förorsakar på barken. Ett annat medel, som Förf. äfven
anser fördelaktigt att använda för att förkomma all
åverkan, består deruti, att på Almträd, som äro
utsatte för dessa Insekters anfall, böra anbringas så väl
på stammen, som de större grenarne, inskärningar
på längden och snedden, så alt trädet blottas till
några liniers bredd. Han grundar sin förmodan om
nyttan af en sådan behandling på denna Insekt-arts
lefnadssätt, och tror, alt då den behöfver större
utrymme för sina gångar, skulle den i brist deraf icke
kunna fortplanta sig under barken af så behandlade
träd. Ehuru de föreslagna åtgärderna synas ganska
välmenande, betviflar Ref. likväl för sin del, att de
dermed åsyftade resultaterna kunna ernås. Ann. Sc.
Nat. XIX. p. 12.
Westwood, Pausus Heareyanus n. sp. från
Ostindien. Ann. Nat. Hist. X. p. 409.
Guerin-Meneville beskrifver en ny art
Myrme-chixenus som han benämner vaporariorum. Den har
blifvit funnen i Drifverier för Ananas, saml skiljer
sig från den förut kända, bland myror lefvande,
arlen genom sin rödgula färg, längre kropp och
mindre hjertlika ihorax. Ann. Entom. 2. Ser. I. p.
69. pl. 2. N:o 1. Rev. Zool. 1843. p. 23.
En af de för Entomologien vigtigaste
monografier, som under de senare åren kommit till vår
kännedom, är onekligen Mannerheims ’’Fersucli ciner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
