- Project Runeberg -  Årsberättelse om nyare zoologiska arbeten och upptäckter/om zoologiens framsteg / Årsberättelse om framstegen i Crustaceernas och de lägre skelett-lösa djurens Naturalhistoria under åren 1843 och 1844 /
79

(1822) Author: Johan Wilhelm Dalman, Sven Nilsson, Bengt Fries, Carl Jakob Sundevall, Carl Henrik Boheman, Sven Lovén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

79

/

förf. iakttagit, att cellerna här, såsom i brosk,
bildas i en intercellulär substans, som först
skiljer dem, och att de växa och draga till sig kolsyrad
kalk, och dervid närma sig hvarandra tills de
genom inbördes tryckning få polygon form, och
in-tercellulär-substancen försvinner. - - b) Membranös
structur, en ytterst fin, structurlös, genomskinlig
hinna, som i högsta grad liknar BowmAns "ßase-

’ DO

ment membrane", hvilken enligt denne förf. både
i slemhinnor och huden ligger näst under
epithe-lium, och hvilar på en complex af areolär
structur af blodkärl, lymfatiska kärl o. s. v. Af denna
likhet är det troligt, att denna skalets hinna en
gång tillhörde manteln, och likt decidea uteri,
afklädes vid hvarje ny afsättning af skalsubstans.
Stundom företer denna hinna ett granulärt
utseende, stundom celler, som än äro outbildade och
spridda, än fullständiga, och då bilda ett fortsatt
lager på hinnans yta. Förf. anser dessa celler vara
de verkliga agentia för skalets bildning, och att de
i sitt inre afsöndra kolsyrad kalk ur djurets
vätskor, men icke, såsom de prismatiska cellerna,
fort-växa för att bilda en structur, utan upplösas eller
brista, och uttömma på den underliggande hinnan
sitt innehåll, som sålunda der bildar ett kalklager,
i hvilket man t. ex. hos Mya, Anatina, Thracia,
kan se märken efter denna utgjutning från vissa
centra. Denna membranösa skalsubstans företer
dessutom vissa egenheter, i det hinnan stundom är
full med skrynklor, såsom hos Patella, eller ligger
i veck, hvilkas ränder bilda mer eller mindre
parallela lineer. Detta är c) perlemor-structuren,
hvars iridescens beror på vecken i membranen, som
bibehåller densamma äfven sedan kalken är
bortlöst. Der dessa veck ligga mindre regelbundet,
uppkommer en ofullkomlig perlemorglans, sådan som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 03:06:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/arszoologi/184318443/0093.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free