Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
93
talet al arter är vida mindre i de lägre zonerna
än de öfre. Växter försvinna under ett visst djup,
och aftagandet af djurspeeies häntyder en ej
aflägsen nollpunkt. Vid 10) famnar finnes endast en
Nullipora, och ehuru de lägre bältena hafva en
vida större vertikal utsträckning än de högre, så
att den 8:de t. ex. i medelhafvet i vidd
öfverträffar alla de öfriga tillsammans, är deras fauna vida
fattigare än de öfres. Så funnos i de största
djupen endast åtta species, medan littoralzonen hyste
150. Vi ledas häraf till den slutsats, att, liksom
växtlifvet, har också djurlifvet i hafvet en
nollpunkt, ehuru det förras ligger betydligt högre än
det sednares, och använda vi detta på jordlagrens
olikheter, berättigas vi till den förmodan, att lager,
som erbjuda få eller inga försteningar torde hafva
blifvit afsatta på ett stort djup. Att sådant är
fallet med en del af våra äldre skifTerlager blir
ännu sannolikare om man betraktar, att de
hufvudsakligen innehålla Brachiopoder, hvilka ännu söka
djupa ställen, och Pteropoder, hvilka, emedan de
äro oceaniska djur och simmare, efter döden
sjunka ned i de stora djupen. Ett annat exempel är
den öfver en så stor del af södra Europa och
vestra Asien utbredda nästan försteningslösa
Scaglia-bildningen, som med sina Nummuliter, analoga med
djupets foraminiferer, tyckes hafva blifvit afsatt nära
djurlifvets nollpunkt. Deremot äro de öfre lagren
mest utsatta för att genom vattnets rörelser
afrödjas och försvinna. — I medelhafvet är
antalet af nordiska arter ej det samma i alla bälten,
utan tilltager antingen positivt eller genom
representanter, mot djupet, d. v. s. ju mera nordlig en
art är, desto djupare lefver den i medelhafvet,
eller djupets bälten äro equivalenta med latitudens,
liksom man redan längesedan funnit, att ofvan vatt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
