Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
102
politiska arter, som bebo den öfversta delen af
Ii-toralzonen. Häraf kan dragas den slutsatsen, att
en arts bathy metriska utbredning motsvarar dess
geografiska. Likväl gifva de olika zonerna olika
procent af olika ordningar, så att då af celtiska
Acepliala förekomma 35 ocb 30 proc., nå bland
univalverna holostomata endast litet mer än 13,
siphonostomata endast 8, medan aspira i de högre
zonerna utgöra 6 proc., i de djupare 3 proc. Två
tabeller upplysa dessa förhållanden, som äro.
ganska vigtiga för palæontologien, som af förhållandet
mellan de olika ordningarnas art-antal, och i
betraktande af hvilka former som finnas tillsamman,
kan sluta sig till olika lagers samtidighet på olika
djup eller deras skilda åldrar. — Färgerna förhålla
sig sålunda. I djupaste zonen äro skalen hvita
eller genomskinliga, ellèr färgade i rosenrödt. I
sjunde regionen tillkomma de brun röda
brachiopoda, och röda Crustaceer, i den sjette förherrskar
enfärgadt rödt och gult, i den femte äro arierna
tecknade med fascier eller fläckar, medan hvita äro
sällsynta, i den fjerde ses ofta purpur, och
färgkontraster äro vanliga, i den tredje och andra ses
grönt och blått, ofta lifliga, men de skönaste ses
i litoralzonen. Det är ej blott skalet utan äfven
djuret, som företer dessa förhållanden, ty Trochi,
som i allmänhet hafva färgrika skal, hafva djuren,
i öfre zonerna färgade, på djupet hvita eller
gulaktiga. Det är ej eller endast ljuset, som
framkallar dessa färger, äfven födans art. Nerita
viri-dis får sin af den höggröna Caulerpa prolifera, på
hvilken den helst lefver. Sådant är också
förhållandet hos oss med Lacunæ. — Djupets åtta zoner
äro underkastade ständiga förändringar, genom
bottnens periodiska lyftningar, som måste medföra nya
associationer af arter, genom secundära inflytelser af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
