Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
121
dra delarna for att bilda Belemnitens stora, främre
kammare, innehållande bläcksäcken och andra
vi-scera. Ytan af rostrum är fint kornig och visar
stundum svaga spår af kärl-intryck, som bevisa,
att den varit betäckt med organiserad membran.
Rostrum behåller alltid sin form, medan
phragmo-conen är mer eller mindre platt-tryckt, der dess
kammare icke genom infiltration äro fyllda med
kristaller; detta bevisar att rostrum ej fått någon
förökning i vigt och fasthet genom oorganisk
process efter döden. Septa i phragmoconen bestå af
perlemor med ett tunnt lager af hvitt,
pulverar-tadt ämne på båda ytorna, som dock sällan är
bibehållet. Holken består af ett tunnt lager af
"blandadt albuminöst och opakt kalkartadt ämne,"
beklädt med perlemor, men med en gulaktig, slät
yttre yta. — Platt var den första, som, i Phil.
Träns. 1764, visade, att rostrum var bildadt af
manteln hos en Mollusk, Walch i Knorrs Recueil de
Monumens de Catastrophes etc. 1768, och GuettARD
i Mémoires sur differentes parties des scienees et
des arts, 1783, framställde phragmoconen; Miller
och Deluc jemförde den med Sepian, ßucKLAND,
Philos. Mag. N. S. 1829, och Agassiz, ib. 1834,
upptäckte bläcksäcken och holkens främre förlängning.
Bläcksäcken saknas hos Ammoniten, Orthoceratiten,
Baculiten, Ammoniten etc., hvarföre Owen i Zool.
Träns. II, förde Belemniten jemte Spirula till
Di-branchiaterna, och med von Buch (Isis XXI)
visade, att den var en inre snäcka. Ett af de nu
beskrifna exemplaren visar phragmoconen,
bläcksäcken, den muskulösa manteln, en liten del af
hufvudet, och en större eller mindre del af sex
armar med dubbla alternerande rader af horniga
hakar. Manteln synes först halva blifvit förvandlad
till adipocire och sedan blifvit bräcklig. Dess utåt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
