Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
232
bara ämnen, stundom hafva de, framdrifna ur
vulkanernas djup, öfvergått till pimsten och tufTartade
bildningar, hvarvid de i deras inre ännu
igenkänliga kiselskalen äro nter eller mindre af hettan
angripna och således icke kunna vara ur omgifvande
vatten inkomna. Men endast lincelliffa och
rund-celliga piinstenar erbjuda spår af kiselskal — der
en stark duss förmedlade glasbildnintr äro de för-
8 O
svunna. I närheten af vulkaner, som utkasta
pimsten, gifvas stora infusorielager, bekanta såsom
por-cellanjord, vulkanisk aska, "Kiselguhr," Polerskiffer,
SugskilFer, Halfopal, förvittrad porfyr, hvilka oftast
orätt hafva ansetts slå i direkt förbindelse med
vulkanerna, medan infusorielager tydligen bearbetade
genom vulkanisk verksamhet, till en del ur djupet
uppdrifna såsom projectiler och tuffströmar
förekomma vid Laachersjön, såsom T rass i Bohldalen,
som tuff vid Civita vecchia, pimsten i Chile, vid
Kammerbühl, såsom Marekanit vid Ochotsk. I
närmaste sammanhang med kiselskaliga djur står
bildningen af phonolithen vid Hocksimmer. I alla
hittills kända fall af mikroscopiskt organiska
förhållanden, som stå i sammanhang med vulkanisk
verksamhet, äro de uteslutande sötvattensbildningar. Det
7 O
följer af dessa facta, att antingen i vulkanernas djup
måste finnas geologiskt gamla, men med de nuvarande
mycket lika infusorielager, eller, hvad soin är
sannolikare, att torf- och kärrmassor insugas af
vulkaner och åter utkastas mer eller mindre af
glödgning förändrade. Berl. Ber. 1844, 3>4.
Med afseende pä äldre bildningar har
Ehren-berg meddelat följande. Plänerkalken i Sachsen,
Böhmen och Schlesien, nära 10 )0 fot mäktig, är en
produkt af mikroscopiska djurformer, hvaraf minst
86 millioner finnas i hvarje kub. tum af Teplitzer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
