- Project Runeberg -  Årsberättelse om nyare zoologiska arbeten och upptäckter/om zoologiens framsteg / Berättelse om framstegen i Molluskernas, Crustaceernas och de lägre skelettlösa djurens Naturalhistoria under åren 1845-1849 /
25

(1822) [MARC] Author: Johan Wilhelm Dalman, Sven Nilsson, Bengt Fries, Carl Jakob Sundevall, Carl Henrik Boheman, Sven Lovén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

25

Vrolik. beskrifver äfven ett väl bevaradt
exemplar af Nautilus pompilius i Tijdschrift voor de
wis- en natuurkundige Wetenschappen, II, 307.

Ewald upptäckte Scaphiter, som i sista kain-;
maren innehöllo Aptychi, alltid i samma ställning
med spetsen inåt, den breda delen utåt, så att
sifonen går omedelbart under ryggskilnaden mellan
Aptychi båda hälfter. Samma läge har Aptychus i
Solenhofens Ammoniter. Bull. Soc. géol. VI, 566.
Quenstedt, som i sin Petrefacten-Kunde
Deutsch-lands äfven anmärkt detta läge, har visat, att
Aptychus har en textur mera liknande benens än
snäckornas, sammansatt af små rör, och endast på den
inre konkava sidan ett skalöfverdra<j med
verk-liga tillväxt-strier, hvilket de veck, som vissa arter
hafva på yttre sidan, icke äro. Burmeister har nu
yttrat den förmodan, att Aptychus legat i mantelns
baksida som ett skydd för gälarna. von Buch, Berl.
Ber. 1849, 365.

StricklAnd beskref vissa horn- och kalkartade
halfrunda skifvor funna i det inre af en Aminonit,
och jemför dem med Aptychus. Han förmodar, att
de motsvara den hornartade gördel, med hvilken
Nautilus är fästad vid sin snäcka. Quart. Journ.
Geol. soc. I, 232.

Giebei. håller Aptychus för en Sepia med
deladt ryggskal. Z. d. deutschen geol. Gesellsch. I, 100.

ScHAFHÄUTL tror sig hafva funnit djuret till
Aptychus. De begge skalen ligga vanligen uppslagna
bredvid hvarandra, och från dem utsträcker sig
djuret trattformigt nedåt, så alt det hela får en
aflägsen likhet med en Lepas. Leonh. u. Bronn u. Jahrb.
1846, 819.

Quenstedt, om de mineralier, som finnas i
luftkamrarna af förstenade Cephalopodskal. Würtemb.
Jahresh. II, 154.

Aptychus.

Skalet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 03:06:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/arszoologi/184518493/0037.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free