Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
65*
glasklara celler, som mycket likna dem i Phallusias
och andra Ascidiers hylle. Enligt Quatrefages
betäcker epidermis musslans skal utvändigt, derma
invändigt; utefter visceralinassan bilda begge en
mantelbetäckning af ytterlig tunnhet, derefter mot
paletterna ett tjockare hylle och skiljas der af en
spongiös, erectil väfnad. Manteln har ringmuskler
och svagare Iongitudinela. i kroppens främre ända
ligger "le capuchon cephalique", som lik en fåll af
de yttre betäckningarna upptages i snäckans
hålighet. Detta organ, som är foten, har fyra starka
muskelsträngar, ställda parvis, utaf hvilka de öfra
fästa sig vid den fibrösa kapsel, sorn innesluter
kri-stallstylen. Genom dessa fyra muskler kan
capu-chonen röras af och an. Vid paletternas bas är en
bred och tjock muskelring, hvars öppning genom
en muskulös mellanvägg är delad i två, sifonernas
inre öppningar. Sifonerna halva ringmuskler och
Iongitudinela, de sednare ined sitt fäste i
inuskel-ringen, från hvilken också afgå framåt skilda
knippen af muskelfibrer. Skalen närmas hvarandra
genom en enda slutmuskel, som Deshayes vill anse
uppkommen genom sammansmältning af två sådana,
men vale|nciennes ser den andra, bakre slutmuskeln
i den muskulösa mellanvägg, som går från den ena
paletten till den andra. — Munnen, labialpalperna,
æsophagus, magen förete enligt QuATREFAGES intet
ovanligt, men Frey och Leuckart funno två
lobe-rade, follikulära körtlar, som öppnade sig i
munn-hålan. Magen har, som hos många Acephaler, en stor
blindsäck, af en från magens skiljaktig brun färg,
afstängd från densamma genoin en trattformig
val-vel, och alltid fylld med en brun, grötlik massa.
Kristallstilen är nästan konisk, med basen belägen
framåt i magens tvära ända, med spetsen ända in i
Prof. Lovént Irsb. 1845—49. 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
