- Project Runeberg -  Årsberättelse om nyare zoologiska arbeten och upptäckter/om zoologiens framsteg / Berättelse om framstegen i Molluskernas, Crustaceernas och de lägre skelettlösa djurens Naturalhistoria under åren 1845-1849 /
82

(1822) [MARC] Author: Johan Wilhelm Dalman, Sven Nilsson, Bengt Fries, Carl Jakob Sundevall, Carl Henrik Boheman, Sven Lovén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

82*

armar, ar skalranden tunn, och det är endast
undantagsvis vi se den bära märken af mantelrandens
större utveckling, hos Terebratula truncata, hos
Pro-duetus, Chonetes, Leptæna, Strophomena. Men
konstanta äro mantelns randcirrer utvecklade, och
igen-känneliga på skalkantens greniga intryck, hos de
slägten, som antingen äro fastsittande, såsom Crania,
eller sakna armar, såsom Thecidea och Megathyris.
Skalets rand får en förtjockad beläggning, märkt
med förgrenade intryck, som utgå från det inre och
utan tvifvel äro bildade af mantelns greniga
förlängningar. Sålunda ses hos Crania och Radiolites
starka förgrenade intryck på skalranden, serdeles
den sednare. Hos Hippurites ser man huru denna
mantelns bildning sammanhänger med skalets
per-foration._ Det undra skalet har förgreningarna
ytliga, såsom hos Crania, Thecidea, Radiolites. I det
öfra deremot förhålla de sig på följande vis. I
stället för att följa skalets inre yta, sänka sig dessa
impressioner in i detsamma, och blifva till kanaler,
som genomtränga skalets tjocklek, förgrena sig
derinne och komma ut i ett större antal öppningar
på den yttre sidan. Det är utan tvifvel, att dessa
kanaler bildades af rörformiga förlängningar af
manteln, genom hvilka sannolikt vatten fördes till de i
manteln liggande gälarna. Går man nu till Caprina,
som har det öfra skalet spiralt, så ser man dessa
kanaler från inre ytan af detta öfra skal tränga
igenom hela dess tjocklek, men utan att någonsin
tränga ut och öppna sig på ytan. Hos Caprinula
är samma förhållande äfven med det undra
skalet, och kanalerna äro der, som hos Caprina,
vidare mot det inre, trängre mot ytan; hos Caprinella
(Ichthyosarcolithes) deremot äro de alla jemnfina.
Men hos ingendera öppna de sig på ytan. A. S. N.
sér. 3, VIII, 241.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 03:06:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/arszoologi/184518493/0094.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free