Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
455.
triska Spatangus soin hos den sferiska Echinus.
Men munnens excentriska läge har medfört olika
längder hos strålarna, olika mellanrum mellan
ver-tehraldelarna, olika dimensioner hos eostaldelarna.
Analöppningens förflyttning från genitalpolen till
eostaldelarna af två strålar har nästan intet inflytande
på dessa strålars form och de stycken, hvaraf de
bestå; den stråliga sammansättningen förblir
densamma. Gör man ett vertikalt snitt af en arm af
Asteracanthion glacialis, af en arm af Asteriscus
pal-rnipes, och ett horizontalt af en stråle af Echinus
esculentus, så visar sig fullkomlig motsvarighet
mellan de fasta delar, hvaraf dessa strålar bestå. De
mellersta delarna, vertebraldelarna, äro desamma;
genomdragna af de kanaler, som bilda rörledningen
mellan de yttre sugfötterna och deras inre blåsor.
På ömse sidor derom ligga costæ, hos Asterias
gan-ska korta, hos Echinus långa. Utanför costæ ses
hos Echinus en serie af framstående delar, hvilka
bära taggarna; de äro der tätt stående, hos Asterias
mera skilda, men hvarje motsvarande en tagg, som
den stödjer. I armen af Asterias, som hos Echinus,
är skelettet ytligt, betäckt af huden, och invändigt
beklädt med peritoneum, när visceralkaviteten
förlänger sig i strålarna. Hos Asteracanthion glacialis
är det likväl vertebraldelen, som är mest ytlig;
eostaldelarna äro skilda från huden, genom
fibro-cellulösa ansvällningar, hvilka bilda de knölar, som
taggarna genomgå och som synas vara deras
matrix. Hos Asterier med fria strålar förena sig hvarje
stråles costaldelar med eostaldelarna af de tvenne
närmaste strålarna, så att de fem strålarna bilda
endast en gemensam viseeralhåla. Något dylikt eger
rum hos Asteriscus palmipes och andra sjöstjernor
med korta strålar, endast att visceralhålan här är
inskränkt till stjernans centraldel, och strålarnas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
