Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
567.
polyper, t. ex. Sarciuula, antar det epitlermala
scle-renchymet en annan förrn. Huden utbreder sig till
en tunn mantel, som förenar individerna, ocb denna
mantel bildar på sin undra yta en följd af
horisontala, öfver hvarandra följande lager, som,
vanligen föga fasta, bladiga eller spongiösa,
sammanhangande eller periodiskt afsatta, fylla mellanrummen
mellan polypariterna, hvilkas baser de omfatta. Dessa
afsättningar kallas peritheca. Dess yngre lager äro
vanligen mera korniga ocb tätare än de äldre, h v il—
O O
ket visar, att bildningen icke blir liflös, utan
åtminstone under en tid har ett vegetativt lif. —
Dermat-sclerenchymet visar sig mycket olika. An är det
ofullständigt förkalkadt, såsom Alcyoniernas ocb
Gorgo-niernas polvparoid, än fullständigt förkalkadt till ett
stenliårdt polyparium, som är kompakt och
oafbrutet, eller genombrutet af bål, eller spongiöst, eller
sammansatt af kamställda taggar. Det växer
nemligen genom kalkdelars afsättning i den mjuka
substansen pä två olika sätt. I ena fallet är
ossifika-tionen diffus och miliär; den sker på många
isolerade punkter, i det små oregelbundet rundade
massor bildas, hvilka förlängas i olika riktningar
till tuberkler eller grenar, af hvilka en eller annan,
genom en slags knoppning, i sin ordning blir en
medelpunkt, Irån hvilken utgå nya tuberkler och
grenar, tills en bär ocb der ansvälld ocb grenig
liten "notlule" uppkommer, men dennas tillväxt
al-stannar snart, och dessa noduler förblifva isolerade
från hvarandra, endast förenade genom omgifvande
mjuka delar; när dessa upplösas, faller
polyparoi-den isär. I det andra fallet, i egentliga polyparier,
sker ossifikationen lokalt och irradierande, i det att
den, genom bildning af greniga noduler, såsom i
förra fallet, utgår Irån en enda punkt, hvarifrån
den fortsättes i ett sammanhang, så att hos den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
