- Project Runeberg -  Årsberättelse om nyare zoologiska arbeten och upptäckter/om zoologiens framsteg / Berättelse om framstegen i Molluskernas, Crustaceernas och de lägre skelettlösa djurens Naturalhistoria under åren 1845-1849 /
577

(1822) [MARC] Author: Johan Wilhelm Dalman, Sven Nilsson, Bengt Fries, Carl Jakob Sundevall, Carl Henrik Boheman, Sven Lovén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

bil

icke skiljas från de sednare, hvarigenom systemerna
synas vara dubbelt talrikare och mindre
sammansatta; detsamma blir följden ännu mera, när de
tertiära septa äro mycket utvecklade. Hos
Acan-thocyathus och några andra utvecklas i två
systemer de sekundära septa så mycket, medan den sista
cykelns septa bortfalla i alla de andra systemerna,
att polypariet ser ut att hafva åtta systemer, ehuru
det primitivt har endast sex. Likaledes uppkomma
hos Cyathina cyathus skenbart tio systemer
derigenom, att två af de sex stanna i växten, sedan fjerde
cykelns septa uppträdt, medan i de fyra öfriga
systemerna femte cykeln konstituerar sig och de
sekundära septa bli nästan lika stora som de primära.
— Septa sträcka sig någon gång blott ett litet stycke
från theca mot axeln och förblifva fria i inre
kanten, t. ex. hos Astræopora, och delta är vanligast
fallet med de yngsta sepia, men oftast är det icke
så med de pVimära och sekundära septa, till och
med i polypariets öfversta del, och i allmänhet är
i dess nedersta del intet septum fritt 1 inre randen.
Sepia förlänga sig nemligen mol axeln oftast
medelst en spongiös väfnad, eller de fästa sig vid en
columella Ehr. Hos Rhizotrochus sammanväxa de
med inre kanterna, oftare rullas dessa kanter under
fortsatt tillväxt tillsammans och bilda en
pseudo-columella, t. ex. hos Clisiophyllum Dana och andra
Cyathophylliner. Hos Paracyathus m. ti. dela sig
septa i inre kanten i bjelkar, sotn resa sig upp i
ett knippe, columella septalis; hos andra fördela de
sig i talrika oregelbunda grenar och smågrenar,
tra-beculæ, som växa tillsammans till en spongiös
väfnad, columella parietalis. Den egentliga pelaren
slutligen, columella propria, utvecklar sig oberoende
af sepia, kompakt och stylusformig eller knipplik,
Prof. Lovém Irsb. 1845—1849. 37

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 03:06:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/arszoologi/184518493/0589.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free