- Project Runeberg -  Årsberättelse om nyare zoologiska arbeten och upptäckter/om zoologiens framsteg / Berättelse om framstegen i Vertebrerade djurens Naturalhistoria och Ethnografien under åren 1845-1850 /
24

(1822) Author: Johan Wilhelm Dalman, Sven Nilsson, Bengt Fries, Carl Jakob Sundevall, Carl Henrik Boheman, Sven Lovén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

40

Et hnogra fi.

Othomi tala ett annat, alldeles olika språk. Gallatin har
anmärkt, att räknesystemet i dessa språk, Aztekiskan,
Maya, Huasteca, Othomi och Quiche, är bygdt på tjog
och potenser deraf (400, 8000), liksom vårt, och de
fleste nationers, på tiotal och potenser deraf (100, 4000).
100 uttryckes alltså af dem med en term, som
betyder fem tjog. Detta räknesätt är uppkommet genom
att räkna efter både fingrar och tår, hvilket äfven
synes deraf, att på Huasteca och Quiche-språken heter
20, ainac eller inec, som äfven betyder menniska.
Egede och Cranz berätta att Grönländarne uttrycka sig
på samma sätt. Ref. vill härvid påminna, att de
äfven berätta, att menniska, liksom 20, heter inuk.

Mexikanerne hade från gammalt, troligen från
Tol-tekernas tid, en ganska högt utbildad astronomisk
kännedom och en märkvärdig, derpå grundad tideräkning.
Denna framställes utförligare i Stephens resor i
Central-Amerika, som citeras i förra årsb. p. 76, än af
Pri-chard. Den visar många likheter med tideräkningen hos
Asiens äldre folk, men vid närmare undersökning har
man kommit till det resultat, att den är ursprungligen
inhemsk och att likheterna uppkommit såsom en
naturlig följd af samma ämnes behandling. Vi kunna här
ej uppehålla oss vid deras nog märkvärdiga Cosmogoni
och dermed sammanhängande mythologi.

Eskimoer. Nordligaste delen af Amerika bebos af Eskimoerne
(Esquimaux). Detta namn skall vara en förändring af
Esquimantsic, äta re af rå fisk, såsom de kallades af en
nära dem boende indianstam. Man skiljer mellan
Vestliga och Östliga Eskimoer. De sednare, som tyckas
utgöra en yngre utgrening från de förra, tala blott ett,
vida utbredt hufvudspråk, hvaraf man dock urskiljer
3:ne dialekter, nemligen 1, i Grönland; 2, från
Hudsons bay till Mackenzie-floden, och 3 , i Labrador. Denna
sednare skall vara mest afvikande. — De vestliga
Eski-moerna, från Mackenzie-floden till Behrings-sund och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 03:07:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/arszoologi/184518501/0040.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free