Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ethnograf i.
37
i:o Aymaras äro det andra hufvudfolket i Peru,
men mindre talrika än Quichuas. De bo
hufvudsakligen kring Titicaca-sjön i höglandet. Språket skall vara
ganska olika med de förutnämndes, hvilka de till
utseende och seder likna.
Dessa båda folkslags historia är nära
sammanhängande, och bestämda uppgifter deröfver meddelas af
Garcilasso. Vid Titicaca-sjön finnas präktiga,
storartade byggnader och monumenter af helt olika stil med
dem som uppfördes i Incas-riket och tyckas utvisa en
bildning hos Aymara-folket, som varit äldre än Incas
tidehvarf. Men just från Titicaca kom den förste Inca,
Solens son, Manco-Capac, 400 år före Spanjorernas
välde, -således på 4 400-talet. Sagan säger att han
uppkom ur vattnet. Han blef Konung öfver
Quichuas-folket, bland hvilka han införde bildning och
samhällsskick, och anlade Cuzco, rikets hufvudstad. Den 3:dje
af Incas, Yupanqvi, började underkufva Aymaras, och
först den 4:de återsåg den heliga sjön, Titicaca; men
Aymaras blefvo ej fullständigt underkufvade förr än af
den 7:de Inca. Den bildning som infördes af Incas var
mild och högst olika med den i Mexico. Inga andra
blodiga offer brukades än det af en Lama, en gång om
året. God ordning tyckes hafva varit i landet; qvinoa,
potäter och majs odlades; åkrarne gödslades med guano
från Chincha-öarne; stora väganläggningar och
praktfulla tempelbyggnader gjordes; metaller bearbetades med
stor skicklighet och ylletyger af utmärkt finhet
bereddes af Lamas och Yigognas hår. De förstodo en sort
teckenskrift, dels genom målningar, dels genom färgade
snören, försedde med knutar, kallade Qvippos. Bruket
att nedplatta barnens hufvud fanns, och tillgick, enligt
Garcilassos beskrifning, alldeles så, som man i sednare
tider återfunnit det på många ställen både i Södra och
Norra Amerika.
Deras
historia.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
