- Project Runeberg -  Årsberättelse om nyare zoologiska arbeten och upptäckter/om zoologiens framsteg / Berättelse om framstegen i Vertebrerade djurens Naturalhistoria och Ethnografien under åren 1845-1850 /
127

(1822) Author: Johan Wilhelm Dalman, Sven Nilsson, Bengt Fries, Carl Jakob Sundevall, Carl Henrik Boheman, Sven Lovén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Allmän Litteratur.

4 03

2:o Diphyodonta (alla de öfriga Däggdjuren) som
reguliert hafva 2 uppsättningar af tänder, hvilka
efterträda hvarandra derigenom, att den föcsta
.(Mjölktänderna , D. decidui) fälles, och den andra (de permanenta)
utväxer. Dock finnas alltid några tänder i den
sednare raden, som icke hafva motsvarande mjölktänder
och som således ej ombytas; dessa äro de bakre
kindtänderna, som O. betecknar med m (rnolares). De
ombytliga kindtänderna benämner han, utan afseende
på formen, præmolares, och betecknar dem med p.
De öfriga äro c (canini) och i (incisores). Han har
funnit, att hos alla Diphyodonta placentaria, såväl
lefvande som utdöda, är normala antalet i hvardera
käken: 3 m, 4 p, 1 c och 3 i, = 14 tänder på hvardera
sidan, eller tillhopa 22, och i båda käkarna 44. Flera
finnas aldrig, men vanligen äro de icke alla utvecklade,
t. ex. Menniskan har blott 3 m, 2 p, 1 c, 2 inc.;
katten har + m, } p, { c, i inc.; Canis och Ursus
hafva $ m, $ p, \ c och t i; de sakna således blott
en öfre molaris. Deremot finnas hos många bland de
fossila djuren alla 44 tänderna utbildade. —
Marsupialia afvika från de öfriga Diphyodonta derigenom,
att de vanligen hafva, ‡ m. och J p, men äfven hos
dem är detta antal ofta afkortadt, och hos några få
former, t. ex. Myrmecobius, finnas flera tänder. — De
kindtänder, som felas i det normala antalet, äro alltid
de bakre molares och de främre præmolares. Endast
en af hvardera sorten är constant, nemligen de bådà
som gränsa till hvarandra, eller den’främsta molaris
och den bakersta præmolaris. Således bör man, för
att bestämma tänderna, börja räkningen med dessa.
De tänder som Cuvier kallade roftänder, äro vanligen
den främsta mol. inferior och den bakre præm.
superior, men bestämningen efter formen är högst osäker,
för bestämmandet af homologien. — De kindtänder
som fällas hos Elefanten, äro samtlige mjölktänderna,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 03:07:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/arszoologi/184518501/0143.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free