- Project Runeberg -  Årsberättelse om nyare zoologiska arbeten och upptäckter/om zoologiens framsteg / Berättelse om framstegen i Vertebrerade djurens Naturalhistoria och Ethnografien under åren 1845-1850 /
231

(1822) Author: Johan Wilhelm Dalman, Sven Nilsson, Bengt Fries, Carl Jakob Sundevall, Carl Henrik Boheman, Sven Lovén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N Allmän Litteratur. 247

Drummond, om foglarne i Macedonien under
vintern, jfr förut sid. 242.

Ett utdrag ur Goulds stora arbete (se förut sid.
226), om foglarnes flyttning i Australien, finnes i Fror.
Tagsber. 4850, Zool. p. 208. Ett stort antal arter
flytta mot sommarn söder ut samt till Van Diemens
land, och återgå norrut mot vintern.

Om fogel-lifvet i en tropisk by (i Guyana); Tid—
skr. for Pop. Naturvid. p. 284; ur Schomburgs resa.

J. J. Prechtl, Unters. tiber den Flug der Vögel,
260 sid. 8:o m. 3 pl., Wien 4 846; afhandlar i
första delen organeme för flygten, nemligen: Cap. 4 om
skelettet, med afseende på musklernes fästen derpå;
Vingarnes muskler, hudvecken vid vingen, luftsäckarna
och respirations-organerne samt stjertens muskler. —
Cap. 2 om yttre formen af vingarna, fjädrarnes
fördelning och form o. s. v. — Cap. 3 om flygtrörelserne.
Andra delen är rent mathematisk och fysisk,
beräknande rörelsernes verkan. — Delarnes functioner och
vingformernes förhållande till flygten tyckas vara
ganska väl förklarade. Såsom hufvudsakligen olika
ving-former antagas följande 2:ne: "SchnellflügeT med
hela, icke inskurne eller afsmalnande remiges, som
under flygten ej lemna mellanrum sinsemellan, såsom hos
Falco, Hirundo, Trochilus, Sterna; — och
"Ruder-flügel", som äro bredare, med starkt inskurna och
mot spetsen smala pennor, hvilka lemna mellanrum då
vingen utbredes, såsom hos Gladan och andra foglar
som utmärka sig genom en jemn, i kretsar sväfvande
flygt.

Samma ämne afhandlas af Kummer i Verh. de
Schw. Naturf. Ges. 4849, p. 59. Han omtalar
egentligen blott vingarnes förmåga att drifva fogeln framåt,
och upplyser denna genom ett litet fartyg, hvarpå äro

Om
Foglarnes
flygt och
▼iogar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 03:07:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/arszoologi/184518501/0247.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free