Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
246
Or ni thologi.
Owen hade trott sig finna, att Didus var
närmast beslägtad med Roffoglarna: Vultur, Aqvila, och
lemnade den första Zoologiska underrättelsen om R.
Saverys målning i Haag (ofvan N:o 2:o). Z. Pr. 1846,
54; — Lond. Ed. & Dubl. Philos. Magaz.Sept. 1846;
— Fror. Not. 867; — Institut 1847 N:o 1.
Cabot hade, af cranium, funnit affiniteten med
Columba; Boston Journ. V, 490, 1848.*
Strickland har sednare lemnat flera
supplementära underrätttelser om Didus, nemligen: i Ann. of
Nat. Hist. III, 136 (1849), att ett annat exemplar
fordom funnits i Oxford, om hvilket det är ovisst
hvarthän det tagit vägen, samt att Th Allis bekräftat
affiniteten med Columba genom benringen i Sclerotica,
som hos Dufvorna liksom hos Didus består af blott 11
stycken, hvilket är det minsta kända antal hos
Foglarna. Gallinæ hafva vanligen 13, Accipitres oftast 14
benstycken i ringen. — På samma st. p. 259
upplyser han, att en adlig familj funnits i England före
1688 med namnet Dr ön te och en Didus i vapnet.
Nu är den ej bekant.
Vi fortsätta nu utdraget ur Stricklands "Dodoand
its kindred" med de öfriga deri afhandlade arterna. Den
näst Didus bäst kända utdöda fogel är:
Solitären. Le Solitaire (Didus solitarius Gmel. Strickland
kallade den här Pezophaps solit.) Den fanns på
Rodriguez och är nästan blott känd genom Legcat,
en Fransysk Reformert, och anförare för ett större
antal Hugenotter, som, fördrifne från Frankrike, vistades
i 2 år på ön, 1691—93 Legüat var en kunnig,
religiös och förståndig man, hvilket gifver hans
uppgifter ett högt värde och behöfver ihågkommas vid
hans berättelse om denna fogels högst märkvärdiga
seder och lefnadssätt. [Jemf. årsb. 1844, sid. 184].
Han beskrifver den temligen noga och lemnar en figur
deraf, som torde vara någorlunda rigtig. Fogeln lefde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
