- Project Runeberg -  Årsberättelse om nyare zoologiska arbeten och upptäckter/om zoologiens framsteg / Berättelse om framstegen i Vertebrerade djurens Naturalhistoria och Ethnografien under åren 1845-1850 /
281

(1822) Author: Johan Wilhelm Dalman, Sven Nilsson, Bengt Fries, Carl Jakob Sundevall, Carl Henrik Boheman, Sven Lovén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Accipitres.

475

delning af arterna efter hvilket tal som helst, blott man
tillser, all hvarje grupp är naturlig, d. ä. endast
innefattar ajter som äro sinsemellan affina eller lika
bildade, åtminstone efter den kännedom man äger om
deras bildning, samt att man ej fortsätter den antagna
fördelningen så långt, att den söndersliter de affiniteter
som finnas. Qvinar-systemets anhängare hafva i alla
tider varit så intagna af sina ziffror, att de varit blinda
för allt annat och felat i stort mot båda dessa vilkor.
Ett par exempel skola tydligen upplysa detta. — Uti
det först lemnade schemat öfver Kaups fördelning af
dagroffoglarna, se vi "Fam. 1 Falconinæ* sammansatt
af 5 genera, af hvilka Harpagus, som är det
mellersta, uppfördes i samma rang med de öfriga fyra.
Men hvar och en som känner dessa genera vet, att
just dessa 4 tillhopa utgör en enda naturlig grupp,
det stora slägtet Falco, som är det mest naturliga
och skarpast begränsade af alla de stora genera i
Rof-fogels-ordningen, samt att Harpagus är i hög grad
afvikande från dem. En naturlig uppställning hade
således fordrat att första familjen, ifall Harpagus
verkligen bör hitföras, blott hade fått 2:ne genera,
nemligen Falco sensu latiori och Harpagus; det förra
hade sedan kunnat delas i sina underordnade
beståndsdelar, som blott äro 4, men ej 5. — Yi hafva redan
Dfvan anfört utbrytandet af F. aguya från Buteo, och
inmärka nu blott, att då så tydliga affiniteter kunnat
ippoffras för 5-delningens fordringar, bör man ej vänta
tt i hela uppställningen finna någon affinitet
respecte-ad, och man skall ej finna underligt, att afdelningarna
f Fam. Falconidæ ej kunnat karakteriseras.

Då de nyss anförda kännetecknen, äro på förhand
spgjorda och således ej äro hemtade af de arterna
elfva, som böra classificeras, kan man ej vänta att
ma dem allmänt giltiga på de ställen der de
använ-s. Det har vid användandet blifvit nödvändigt an-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 03:07:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/arszoologi/184518501/0297.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free