Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
330
Ich thy ologi.
som omgifver slutet af chorda dorsalis och af
ryggmärgen. Af dessa fiskar förekomma följande
gradationer:
1:o de äldsta, som helt och hållet sakna
verteber-bildning.
2:o med hal f-v ert e brer, som börja med
ossifica-tionspunkter öfver och under Ch. dorsalis och
småningom utvidgas, mer eller mindre, till form af
halfva ringar, men som aldrig hopväxa. Proc.
spi-nosi äro enkla ("einröhrige"), inkilade mellan
fastsittande verteberbågar. Denna fiskform börjar i
Trias, med Pycnodonterne; den får i följande
formationer mera utbildade vertebrer, och högst i
tertiärperioden, der den slutar.
3:o I Jura börja ben-ganoiderna, som hafva
fullständiga vertebrer, hvilka börja med laterala
ben-vandlingspunkter före bildningen af proc. spinosi
och arcus vertebrarum. Mot slutet af chorda äro
vertebrerne ofullständiga och tyckas tilltaga i antal
under fiskens hela lifstid. De flesta hithörande
former äro utdöda, men ännu finnas qvar
Polypte-rus, Lepidosteus och den förmodligen
hithörande Amia.
Hos Teleostierna (Pisces Ossei) slutar ch.
dorsalis uti en hylsa som är förbenad, eller täckt af
ben. De äro:
1:o Steguri ("Dachschwänzer"), hos hvilka ch.
dorsalis slutar i en broskslida, utan vertebrer, men
betäckt af egna "tak-ben", som stöda sig på de
sista vertebrerna och ligga öfver hvarandra,
tegel-lagde, riktade bakåt. Ryggmärgskanalen fortsattes,
liksom hos ben-ganoiderne, längre än
verteberbild-ningen, på den nakna chorda, och omslutes af
samma broskhylsa som den. Sista vertebern är
bi-concav. Pr. spinosi äro dubbla.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
