- Project Runeberg -  Årsberättelse om nyare zoologiska arbeten och upptäckter/om zoologiens framsteg / Årsberättelse om framstegen i Insekternas, Myriadopernas och Arachnidernas Naturalhistoria under åren 1849 och 1850 /
19

(1822) Author: Johan Wilhelm Dalman, Sven Nilsson, Bengt Fries, Carl Jakob Sundevall, Carl Henrik Boheman, Sven Lovén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I 2

kräftarladt djur af Oniskernas familj. Fyra Sr senare
üfverraskades man af en ny märkvärdig upptäckt,
denna gäng i Luegger-grottan och då af insekternas
klass, nemligen Anoplithalmus Schmidli, en Carab af
Trechidernas familj. Denne beskrefs och afbildades
utmärkt väl i Sturms förträffliga arbete Deutschlands
Insecten. Några likartade upptäckter hafva äfven
under senare åren blifvit gjorda af Wyman, Thompson och
Tellkampk i Mammuths-hålorna i Kentucky, för hvilka
fynd redogörelser i föregående Årsberättelser blifvit
införda. Hvad som hos dessa djur isynnerhet förtjenar
anmärkas, är mindre deras vistelseort och att de kunna
lefva under förhållanden, som erbjuda så ringa
hjelpmedel för det organiska lifvet, än att man hos ingen
af dem kunnat upptäcka ögon, oaktadt dessa organer
äro väl utbildade, hos andra arter af de grupper, hvilka
de tillhöra. Hos det i grottorna först upptäckta
djuret Proteus eller Hypochton äro ögonen om icke helt
och hållet borta, likväl så föga utvecklade och gömda
under huden, att man på det högsta kan tillägga dem
förmågan att varseblifva ljuset, utan att kunna
uppfatta någon bild med tillhjelp af detsamma. Så länge
man blott hade sig bekant en enda form, hvilken,
såsom lefvande i en genomrinnande flod, med mindre
säkerhet kunde anses såsom en grottornas uteslutande
innevånare, stod blindheten ännu qvar såsom ett
enstaka fenomen, hvilket dessutom icke saknade analogier.
Sedan man likväl kommit till kännedom om tillvaron
i grottorna af andra djur, hvilka icke allenast voro
blinda, utan äfven med hänsyn till deras bildning voro
att betrakta såsom egna slägten, kunde man icke undgå
förmoda, att dessa tre djur förhöllo sig till hvarandra,
såsom delar af ett större helt, eller med andra ord,
att man i dem hade sig bekant representanter för en,
om ej talrik, likväl till slägtena sjelfständig
underjordisk fauna, hvars gemensamma karakter var bristen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 03:07:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/arszoologi/184918502/0029.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free