- Project Runeberg -  Årsberättelse om nyare zoologiska arbeten och upptäckter/om zoologiens framsteg / Årsberättelse om framstegen i Insekternas, Myriadopernas och Arachnidernas Naturalhistoria under åren 1849 och 1850 /
29

(1822) Author: Johan Wilhelm Dalman, Sven Nilsson, Bengt Fries, Carl Jakob Sundevall, Carl Henrik Boheman, Sven Lovén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I 2

trädmyror, samt de senare till större delen i jorden
eller under stenar samt bygga ofta sina bostäder af
små växtdelar. I varma länder äro de förra, i de
kalla eller tempererade klimaterna de senare, talrikast.
Anmärkningsvärdt är, att af de större trädmyrorna vid
Oeningen och Radeboj förekomma 9 arter, af hvilka
en är ganska lik vår nu lefvande F. herculeana. En
annan art [F. gravida) motsvarar F. æthiops Latr.,
som finnes i mellersta Europa. Af de till den andra
gruppen hörande myrorna omnämner Förf. en [F.
The-tis), som liknar den i skogarne allmänna F. rufa, och
en annan (F. ophthalmica) som öfverensstämmer med
den öfver bela Europa förekommande F. nigra. Mitth.
d. Naturf. Gesellsch. in Zürich. II Heft. p. 167.

Ibland alla växter, som förekomma i Europa,
finnes icke någon, som lemnar föda åt så många insekter
som eken. Detta träd erbjuder således icke allenast
Entomologen, utan äfven den fysiologiska Botanisten,
ett outtömligt fält for forskningar, den senare genom
mångfalden af de galläpple-knölar, som derpå
förekomma och hvilkas utveckling ännu är alltför litet
känd. Dessutom måste det vara för Botanisten af
intresse, att känna de insekter, som lefva på hvarje växt
och som så olika inverka derpå, liksom det är vigtigt
för de Entomologer, hvilka företrädesvis studera
insekternas lefnads- och utvecklingshistoria, att känna de
grupper, hvilka uppehålla sig på hvarje växt. Sådana
sammanställningar af insekter efter de växter, af hvilka
de hemta sin föda och på hvilka de genomgå sin
förvandling, äro hittills alltför få, hvarföre Brämi sökt till
någon del fylla en sådan lucka genom meddelande af
sina iakttagelser öfver de insekter, som lefva på
förutnämnde träd. Förf. uppräknar härefter: A. De
insekter, hvilka föda sig af ekens blad. Dessa äro så
väl till art- som individ-antalet de talrikaste, i
skogshushållningen likväl ingalunda de skadligaste for trädets

Insekter
pä ek.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 03:07:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/arszoologi/184918502/0039.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free