Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I 2
militair-expediton till Khiva, hvarifrån han återkom till
Orenburg i början af 1840. Denna utflygt, verkställd
under en föga gynsam årstid, synes icke varit
förmånlig i naturhistoriskt hänseende. Sedan Lehmann
tillbringat en eller tvenne månader i Orenburg, reste
han till Baskkirernas land och framkom ända (ill
Sta-taoust, hvarifrån han återvände till Orenburg i
September samma år. Han lemnade nästan straxt denna
stad för att begifva sig genom Uralsk, Judersk och
Gaurief till Novaia Alexandrovskoi, hvarifrån han
återvände till Orenburg, der vintern tillbringades. Dessa
tvenne senare resor synas i entomologiskt hänseende
varit fördelaktiga. Den 20 Maj 1841 företog Lehmann
sin resa till Bokhariet. Sedan han passerat Berdianka,
anlände han till Karavan-Ozero vid floden Ilck,
hvilken han följde några dagar och kom derefter till
Bich-tamak. Sedermera besteg han bergen Mugodjar,
ansedda såsom en gren af Uralsk, och hvilade vid
stränderna af Taldouk, hvarefter han uppehöll sig vid floden
Inghiz, som man säger ega salt vatten. Lehmann
omnämner ej detta, men han säger att bela denna trakt
var impregnerad af salt. Efter ett besök vid sjön
Kara-Koum, återkom han till floden Inghiz. Slutligen
uppnådde han de sandiga öknarne vid Kara-Koum, och
ankom till brunnarne vid Altigoudoak, belägna 5 verst
från sjön Aral. Sedan han slagit läger vid stränderna
af sjön Aighyräk, anlände han till Mailibacke ej långt
från floden Sir-Daria, som han öfvergick, äfvensom
Kouvan-Daria. Här börja redan dessa omätliga
sandöknar, som benämnas Kisil-Koum. Kosan styrdes nu
söder ut, till dess han uppnådde floden Jan-Daria, som
utgjuter sitt vatten i sjön Aral. Det var i dessa
öknar Lehmann gjorde sin vackraste upptäckt Harpactes
Lehmanni, som fanns springande temligen snabbt på
jorden och syntes ganska sysselsatt att uppsamla frön
af Ferula persica, für att införa dessa i sina underjor-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
