- Project Runeberg -  Årsberättelse om nyare zoologiska arbeten och upptäckter/om zoologiens framsteg / Berättelse om framstegen i Insekternas, Myriapodernas och Arachnidernas Naturalhistoira under åren 1851 och 1852 /
106

(1822) Author: Johan Wilhelm Dalman, Sven Nilsson, Bengt Fries, Carl Jakob Sundevall, Carl Henrik Boheman, Sven Lovén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

106

skulpturen på honans yta. Denna senare är oftast
af mindre äggform ig kroppsform än hanen, på
midten bredare och således bakåt spetsigare, hvilket
ger den ett afvikande utseende. En könskillnad,
som icke förefinnes hos alla arterna, men hvarpå
Erichson lagt föga vigt, är mellantarsernas
utvidgning hos hanarna. I dessa tarsers betydligare eller
mindre utvidgning, tror Förf. sig funnit en, om icke
alltid konsequent, dock i allmänhet gällande princip.
Hos de arter nemligen, hvilkas hanar ega mvcket

Ö ’ o v

förlängda och böjda baktibier (A. rugosa, Triepkii,
obesa och dubia) äro mellantarserna alls icke
utvidgade. Hos de arter hvars hanar hafva föga för-

O o

längda och böjda baktibier (A. cinnamomea, rhætica,
picea, rotundata, calcarata) äro mellantarserna föga
utvidgade. Hos de arter hvilkas hanar ega enkla,
böjda baktibier (A. silesiaca, ovalis, scita) äro
mellantarserna betydligt utvidgade. Ibland de arter,
som äro korta, elliptiska, mycket kullriga (A. furva,
ciliaris, rubiginosa, pallens) med starkt byggda, korta
ben, äro hanens mellantarser enkla; knappt
utvidgade hos A. calcarata och nigrita, föga hos A.
hybride och pallescens och alls icke hos badia och
parvula. Slutligen meddelas värderika
anmärkningar öfver de särskilda arterna, hvarjemte såsom ny
beskrifves A. silesiaca. Stett. Ent. Zeit. XIII, p. 377.

Utvecklingen af Agathidium seminulum har af
Ferris blifvit utredd. Han fann larverna i
November i Trichia cinnabarina, men förmodar att den
äfven lefver i andra svampar. Fullväxt är den 3i
millim. lång, af långsträckt äggform och
pergaments-artad consistenz. Hufvudet är rundt och fritt,
antennerna fyrledade, tredje leden på hinsidan med
två tandlika bihang, dc vid basen breda och hvita
mandiblerna blifva framåt smalare, svartaktiga,
horn-artade och sluta i en tvåtandad spels. De tre

[-Metamorfos.-]

{+Metamor-
fos.+}

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 03:08:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/arszoologi/185118522/0118.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free