Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’223
nemligen Psithyrus rupestris i boen hos Bombus
la-pidarius, P. vestalis hos B. terrestris och P. saltuum
hos B. Pratorum. De två förstnämnda likna i
färgteckning nästan fullkomligt de Bombus-arter hos
O —
hvilka de lefva, och den sistnämnde afviker blott
genom färgen på abdominal-ändans hårighet.
Rörande de humle-arter, som förekomma i de
nordliga landskapen och isynnerhet i Lappland
meddelas, att dessa tyckas hafva temligen bestämda
gränser för sin utbredning mot, eller på fjellen.
När man söder ifrån besöker dessa trakter blifva
först Bombus Agrorum och Scrimshiranus allmänna,
hvilka förut blott sparsamt anträffats. Derefter
mötes B. cingulatus kring Bottniska viken isynnerhet
vid Kalix elf*). De följande arterna tillhöra alla
hufvudsakligen egentliga fjellbygder, särdeles
Lappland, der B. lapponicus finnes så väl i dalarna nedom
fjellen, som på fjellsidorna och ofta på de närmast
skogsgränsen liggande fälten. B. consobrinus lefver
mest i bäckdalar på fjellsluttningarna inom
Björkregionen. B. nivalis vid denna regions öfra gräns
och på de tillstötande platåerna. B. alpinus på
högt ofvan trädgränsen befintliga slätter samt B.
hyperboreus i snögränsens granskap, dock endast
bland stora fjellmassor. B. lapponicus är i
Lappland den allmännaste och vidsträcktast utbredda
arten. Anmärkningsvärdt är äfven att humlornas
arter ej blott i hårighet, utan ock i storlek tilltaga,
ju högre upp mot norden, eller på fjellen, de lefva.
Vet. Akad. Öfvers. 1854. p. 199.
Kriechbaumer, som företagit sig utreda de
i Tyskland förekommande Psiihyrus-arterna, har
funnit de hittills, hufvudsakligen af färgen hemtade
*)’Nämnde art har af Ref. år 1856 temligen allmänt blifvit
funnen utmed Umeå elf ända till Forsbäck.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
