Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’264
Lapliria 9 och Asilus 25 arter. Arb. und Verh.
Schles. Gesellsch. 1852. p. 95, 178.
Syrphici. Bland de märkligaste fynd, som i senare tider
inom Dipterologiens område i norden blifvit gjorda,
kan Syrphid-slägtet Sphecomyia onekligen räknas.
Wahlberg, som nu fullständigt beskrifvit så väl
detta slägte, som den i Finland och Norge
påträffade arten Sph. vespiformis, lemnar om detta genus
flera vigtiga synonymiska upplysningar. Han anför
att detta slägte år 1829 uppställdes af Latreille
efter en från Norra Amerika hemförd art. Ar 1830
beskrefs densamma af Wiedemann och benämndes
Chrysotoxum vittatum och framställdes likaledes af
nyssnämnde Förf. under namn af Psarus ornatus.
År 4842 återförde Maoquart den ifrågavarande
arten till det af Latreille bildade slägtet och
kallade den Sphecomyia vittata, samt afbildade hanen.
Sedermera har Gorski 1852 af den Europeiska
arten, som blifvit funnen vid Wilna, efter en
han-individ uppställt ett nytt slägte Tyzenliausia. Slägtet
Sphecomyia, ehuru fattigt" på arter, hittills endast
Sph. vittata och vespiformis, är så mycket
utmärktare genom sina karakterer och företer kännetecken
af flera bland Syrphidernas hufvudgenera. Genom
epistomets form påminner det om Ceria, Sericomyza,
Volucella, Syrphus, Criorliina, Mallota, Helophilus och
Brachyopa; genom en sned hårrad från antennroten
till hvardera ögat om Sericomyza; genom
pannut-skottet, hvarpå antennerna sitta om Ceria, Psarus
och Criorhina, samt genom antennernas bildning om
Clirysotoxum, Microdon och Psarus, med hvilket
sistnämnde det närmast öfverensstämmer i karaktererna,
liksom det till storlek, statur och färgteckning, samt
vingarnas nervgång, mest liknar Milesia. Vet. Akad.
Öfvers. 1854. p. 151.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
