Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
endast 30 arter derifrån blifvit beskrifna. Aix är
en temligen stor stad, belägen vid den förra vägen
från Marseille till Avignon, som nu blifvit afskuren
af en större jernväg. I närheten af den stora
dalen, som genomflytes af den lilla floden Arc, och i
hvilken dalsträckning staden är belägen, höja sig
på båda sidor låga kedjor af kullar, bestående af
tertiär kalk och tnergel, hvilka visat sig för det
mesta vara söttvattens bildningar. Endast i
närheten af staden ligga öfver dessa ett lager hafssand,
C50 o 7
hvilket innehåller stora ostron-skal. Då
söttvattens-kalken ligger under hafskalkcn, måste den förra
vara äldre. I denna finnes äfven inbäddade rika
lager af gips. Begifver man sig, omkring en
timmas väg från staden, till höjden af de nordligt
belägna kullarna, passerar man öfver gipsbryggor.
Under gipsen finnes en fast kalk, i hvilken
förekomma några vackra insekter, särdeles af slägtet
Bibio. Gipslagrets betäckning består af en hvitgrå,
mycket finkornig kalk-mergel af ungefärligen i fots
mäktighet, hvilken lätt sönderdelas i tunna skifvor.
Af dessa, innehålla de mellersta de vackraste fossila
insekterna. Af de 60 arter Förf. granskat från
Aix, hafva fyra blifvit äfven funna vid Oeningen och
nio vid Radeboj. Betraktar man de insekter, hvilka
blifvit insamlade vid förenämnde ställen, så ådrager
sig rikedomen af mygg-artade djur (Bibioner och
Svampmygg) vår uppmärksamhet och det stora
antalet af dessa, synes vara karakteristiskt för hela
tertiärformationen. Yid Aix äro myrorna
sällsyntare än vid Radeboj, dock fela vid det förra
stället icke bladlössen, hvilka stå i så nära förhållande
till myrorna. Hvad som förtjenar anmärkas är,
att ingen af de större Buprestiderna blifvit funna
vid Aix. De hafva troligen icke här kunnat spela
samma rol, sotn vid Oeningen, hvarest de fore-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
