Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Förändring i naturtillståndet - Individuella olikheter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM ARTERNAS UPPKOMST
Individuella olikheter.
De många obetydliga olikheter, som ofta uppträda hos
avkomlingarna av samma föräldrar eller hos sådana, för
vilka man kan antaga ett gemensamt ursprung, kunna
betecknas såsom individuella variationer. Dessa individuella
olikheter äro nu för oss av den största betydelse, emedan
de ofta gå i arv. De lämna det nödvändiga materialet för det
naturliga urvalet. Dessa olikheter gälla dock i regeln endast
de av naturforskarna för oväsentliga ansedda delarna. Jag
skulle emellertid kunna med en lång lista av fakta påvisa,
att även ur klassifikatorisk eller fysiologisk synpunkt
väsentliga delar understundom kunna variera hos individ av samma
art. Jag är övertygad därom, att den mest erfarne
naturforskare skulle förvånas över variabilitetens vanlighet. Man
måste likväl erinra sig, att systematici alls icke är glada över
att upptäcka en viktig karaktärs variation, och att det icke
finnes många, som undersöka de inre organen hos flera
individ av samma art. Så skulle man aldrig kunnat vänta, att
huvudnervernas förgreningar hos det centrala nervsystemet
hos insekter av en och samma art skulle kunna förändras. Och
likväl har Lubbock hos en sköldlusart påvisat en viss
föränderlighet hos dessa huvudnerver. Författarna röra sig ofta
i en cirkel, då de påstå, att viktiga organ aldrig variera, ty
samma författare räkna i praktiken de organ till de viktiga.
vilka icke variera, och under den förutsättningen kan ju
naturligtvis intet viktigt organ vara föränderligt.
Med de individuella olikheterna sammanhänger ännu ett
förhållande, som är ytterst förvirrande. Jag tänker på de
polymorfa släktena, emedan deras arter visa en alldeles
ovanlig grad av föränderlighet. Beträffande många av dessa
former äro knappast två naturforskare ense med varandra
om, huruvida de äro att betrakta såsom arter eller varieteter.
Jag vill här exempelvis anföra växtsläktena Rubus, Rosa och
32
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
