Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Naturligt urval - Om korsbefruktning - Omständigheter, som gynna bildandet av nya former genom naturligt urval
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM ARTERNAS UPPKOMST
som ett underligt undantag, när såväl hos växter som hos
djur flera arter av en familj och ofta till och med av ett
släkte påträffas tillsammans, av vilka icke sällan den ena är
hermafrodit och de andra enkönade, ehuru de i större delar
av sin övriga organisation nära överensstämma med varandra.
Men om alla hermafroditer tid efter annan korsa sig med
andra individ, så blir skillnaden mellan tvåkönade och
enkönade arter, vad könsfunktionerna beträffar, i verkligheten
en mycket ringa.
Enligt dessa betraktelser och enligt de många enskilta
fall, som jag samlat utan att här kunna meddela dem, synes
i växt- liksom i djurvärlden en tid efter annan återkommande
korsning mellan olika individ vara mycket allmän, om icke
t. o. m. en ständigt giltig naturlag.
Omständigheter, som gynna bildandet av nya former
genom naturligt urval.
En mera betydande grad av föränderlighet blir
uppenbarligen gynnsam för det naturliga urvalets verksamhet. Ett
stort antal individ utjämnar en mindre grad av föränderlighet
hos varje enstaka individ och är, tror jag, en ytterst viktig
betingelse för framgången. Ehuruväl naturen behöver långa
tidrymder för att det naturliga urvalet skall verka, tillåter
den dock inga av en oändlig längd. Ty då alla organismer
sträva att intaga alla platser i naturens hushållning, så
kommer en art att utdö, om den icke förändras och
förbättras samtidigt med sina konkurrenter. Om fördelaktiga
förändringar icke åtminstone gå i arv till några
efterkommande, så förmår det naturliga urvalet icke uträtta
någonting. Benägenheten för bakslag (atavism) bör ofta hämma
eller upphäva det naturliga urvalets verksamhet. Då likväl
denna benägenhet icke hindrat människan att bilda så många
ärftliga raser i djur- och växtriket, huru skulle den väl då
kunna hindra det naturliga urvalet?
60
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
