Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Naturligt urval - Om den grad, till vilken organisationen strävar att höja sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NATURLIGT URVAL
Om den grad, till vilken organisationen strävar
att höja sig.
Det naturliga urvalet verkar uteslutande genom
bibehållande och addition av nyttiga avvikelser. Slutresultatet är
det, att varje varelse strävar emot en allt större förbättring
i förhållande till sina livsbetingelser. Denna förbättring för
oundgängligen till en gradvis skeende fullkomning av
jordytans flesta organismer. Dock komma vi här till en mycket
svår sak, ty ännu har ingen naturforskare tillfredsställande
givit en definition på, vad man bör förstå med fullkomnandet
av organisationen. Hos ryggradsdjuren komma deras andliga
förmögenheter och närmande i kroppsbyggnad till människan
uppenbarligen med i betraktande. Man skulle kunna tro, att
storleken av de förändringar, som de olika delarna och
organen under sin utveckling från embryonaltillståndet hava
att genomgå, skulle kunna tjäna som måttstock för
jämförelsen. Likväl förekomma fall, såsom hos vissa
parasitiska kräftdjur, då många kroppsdelar bliva mindre
fullkomliga, så att det fullvuxna djuret icke synes vara högre
organiserat än dess larv. Men huru oklar denna sak är, se
vi t. ex. om vi betrakta fiskarna, bland vilka många
naturforskare ställa dem högst, som mest närma sig reptilierna
(hajarna), medan andra anse de vanliga benfiskarna vara
de högsta, emedan de hava den mest utbildade fiskformen
och avvika mest från alla andra ryggradsdjursklasser. Om
vi antaga graden av differentiering och specialisering hos de
enskilta organen såsom den bästa måttstocken för arternas
organisationshöjd, så måste det naturliga urvalet
uppenbarligen föra till fullkomnande, ty alla fysiologer medgiva, att
organens specialisering, såtillvida som de i detta tillstånd
bättre utföra sina uppgifter, är till fördel för organismen.
Därför ligger adderandet av de till specialisering förande
förändringarna inom det naturliga urvalets mål.
71
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
