Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5. Lagar för förändringen - Korrelativa förändringar - Tillväxtens kompensation och ekonomi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM ARTERNAS UPPKOMST
tillskriva sådana bildningar, som äro gemensamma för hela
artgrupper och vilka i verkligheten helt enkelt bero på
ärftlighet. Ty en gammal stamform kan genom naturligt urval
hava erhållit någon egendomlighet i sin struktur och efter
tusenden generationer någon ny därav oberoende. Om sedan
båda modifikationerna överförts på en hel grupp av
avkomlingar med olika levnadssätt, så kommer man naturligen att
tro, att de stå i ett nödvändigt växelförhållande till varandra.
Några andra fall av korrelation betingas uppenbarligen blott
av det sätt, på vilket det naturliga urvalet kan visa sin
verksamhet. Om t. ex. Alphonse de Candolle anmärker,
att vingade frön aldrig förekomma i frukter, som icke
öppna sig, så må jag förklara denna regel med det faktum.
att frön genom det naturliga urvalet endast kunna bliva
vingade i frukter, som öppna sig, ty endast i detta fall kunna
de frön, som äro något bättre ägnade att föras bort, få en
fördel framför andra, som äro mindre ägnade för en längre
transport.
Tillväxtens kompensation och ekonomi.
Geoffroy d. ä. och Göthe hava ungefär samtidigt
uppställt en lag, kompensationslagen eller lagen om
tillväxtjämvikten, eller såsom Göthe uttrycker sig: ”’i naturen är
det nödvändigt att vara sparsam på ett håll, för att kunna
giva mera på ett annat.’’ Detta passar i en viss utsträckning
rätt väl in på våra kulturalster, ty om det till en del eller
ett organ strömmar näring i överflöd, så strömmar den
sparsamt eller åtminstone icke i överflöd till en annan. Därför
kan man icke få en ko att samtidigt giva mycket mjölk och
tillika hastigt bliva fet. En och samma kålvarietet kan icke
lämna en riklig mängd näringsrika blad och samtidigt mycket
oljehaltiga frön. Om hos våra fruktträd fröna reduceras.
vinner själva frukten i storlek och godhet. Hos våra
höns är en stor fjäderbuske på huvudet vanligen förbunden
s2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
