Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 8. Instinkt - Invändningar mot teorien om det naturliga urvalet i dess användning på instinkter; könlösa och ofruktsamma insekter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
raser längre horn än hos andra, i jämförelse med tjurarnas
och kornas horn hos samma raser. Jag finner därför ingen
väsentlig svårighet däri, att någon karaktär uppträder i
förening med vissa samhällsmedlemmars könlösa tillstånd.
Svårigheten ligger endast i att förstå, huru sådana i
korrelation stående modifikationer i byggnaden hava kunnat anhopas
genom det naturliga urvalet.
Denna till synes oövervinneliga svårighet blir dock
betydligt mindre eller försvinner, som jag tror alldeles, om vi
betänka, att det naturliga urvalet är lika väl användbart på
familjerna som på individen och därför kan föra till det
önskade målet. Enligt Verlot alstra några varieteter av den
1-åriga vinterlövkojan, till följd av längre fortsatt
omsorgsfullt urval i. den passande riktningen, vid sådd alltid
jämförelsevis många fyllda och könlösa blommor. Men de
frambringa samtidigt alltid några enkla och fertila exemplar.
Dessa senare, genom vilka varieteten endast kan fortplantas,
kunna nu jämföras med hanar och honor i en myrkoloni,
de könlösa kunna åter jämföras med arbetarna i myrkolonien.
Liksom hos lövkojans varieteter, så har också hos de
samhälleliga insekterna det naturliga urvalet använts på familjen
i stället för på individen för att uppnå ett nyttigt mål. Vi
kunna därför draga den slutsatsen, att obetydliga
modifikationer i byggnad och instinkt, som stå i sammanhang med
vissa samhällsmedlemmars könlöshet, hava visat sig nyttiga
för samhället. Till följd härav fingo hanarna och honorna
det bättre och överförde på sin könliga avkomma en
benägenhet att frambringa könlösa medlemmar med de
ifrågavarande modifikationerna. Detta måste hava upprepats många
gånger, tills denna olikhet mellan de könliga och de könlösa
av en och samma art nådde en underbar storlek, såsom vi
nu se det bland många i samhällen levande insekter.
150
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
