Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 9. Bastardbildning - Lagar, som ofruktsamheten vid första korsningen och hos bastarderna följer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM ARTERNAS WPPKOMST
större verkan än vilket som helst annat ämne. Men om man
gör överföringen inom ett och samma släkte, så, kommer
antalet av de varje gång alstrade fröen att ligga i serie mellan
denna nollpunkt och den fullständiga fruktsamheten, ja
t. o. m. i några abnorma fall över denna senare.
Bastarder av två arter, som äro mycket svåra att korsa
med varandra och endast sällan lämna en avkomma, pläga
i allmänhet vara mycket ofruktsamma. Men parallellismen
mellan svårigheten att bringa till stånd en första korsning
och ofruktsamheten hos en efter en sådan uppkommen bastard
är ingalunda sträng. Ty det finnes många fall, då två rena
arter med stor lätthet paras med varandra och lämna talrika
bastarder och likväl äro dessa bastarder alldeles märkvärdigt
sterila. Å andra sidan finnes det arter, som endast sällan
med ytterlig svårighet bringas till korsning. Då emellertid
bastarder en gång uppkommit, äro de mycket fruktsamma.
Och dessa två motsatta fall kunna t. o. m. förekomma inom
samma släkte såsom t. ex. hos nejlikor.
Fruktsamheten vid den första korsningen och hos
bastarderna influeras lättare genom ogynnsamma förhållanden
än hos de rena arterna. Men graden av fruktsamhet är också
i och för sig föränderlig, ty resultatet är icke alltid detsamma,
om man bastarderar samma arter under samma yttre
omständigheter, utan beror till en del på konstitutionen hos
de två tillfälligt valda försöksdjuren. Så är det också med
bastarderna.
Nu bestämmes fruktsamheten vid den första korsningen
mellan två arter och de därav framgångna bastarderna i hög
grad av deras systematiska ställning. Detta framgår tydligen
redan därav, att man ännu aldrig har erhållit bastarder
mellan två arter, som höra till olika familjer, medan det
däremot är lätt att para två nära besläktade arter med
varandra. Dock är sambandet mellan systematisk släktskap och
lättheten vid korsningen ingalunda sträng. Ty det låter
anföra sig en mängd fall av nära besläktade arter, som alls icke
158
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
