Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 12. Geografisk utbredning - Förhållandet mellan öarnas och det närmaste fastlandets bebyggare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM ARTERNAS UPPKOMST
varandra genom djupa havsarmar. Havsströmmarna äro
häftiga och gå tvärs igenom arkipelagen och häftiga vindstötar äro
utomordentligt sällsynta, så att öarna i verkligheten äro mycket
verksammare skilda från varandra än vad kartan utvisar.
Samma princip, som bestämmer faunans och florans
allmänna karaktär på de oceaniska öarna, är av största betydelse
i hela naturen. Vi se det på varje berg, i varje sjö, i varje
träsk. Ty de alpina arterna, med undantag av de genom
istiden vitt utbredda formerna, äro besläktade med de
omgivande låglandens. Så hava vi i Sydamerika alpina kolibris,
alpina gnagare, alpina växter o. s. v., men alla av strängt
amerikanska former, och det ligger i sakens natur, att ett berg
under sin småningom skeende höjning skall koloniseras från
det närbelägna låglandet. Det kommer enligt min mening
överallt att bekräftas, att i två aldrig så långt från varandra
avlägsna trakter, där många närbesläktade eller vikarierande
arter förekomma, det alltid skall finnas några identiska arter.
Där vidare många närbesläktade arter finnas, där finnas även
många former, som några naturforskare anse för särskilta
arter, andra blott för varieteter. Dessa tvivelaktiga former
uttrycka för oss graderna av den fortskridande förändringen.
Vi böra icke glömma, att många släkten av alla klasser
äro av mycket gammalt ursprung och att därför i sådana fall
det varit tillräcklig tid för såväl utbredning som till senare
modifikationer. Likaså hava vi enligt geologiska vittnesbörd
anledning att antaga, att i varje huvudklass de lägre
organismerna vanligen förändras långsammare än de högre. Därför
ha de lägre formerna haft mera utsikt att utbreda sig vida
omkring och likväl bibehålla samma specifika egenskaper.
Detta faktum i förening med den omständigheten, att de lägre
formernas ägg och frön vanligen äro mycket små och
följaktligen väl ägna sig för spridning, förklara sannolikt en lag,
som sedan länge varit bekant, nämligen, att varje grupp av
organismer är lämpad för en större utbredning, ju lägre
den står.
226
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
