Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 13. Organismernas ömsesidiga släktskap. Morfologi. Embryologi. Rudimentära organ - Analoga likheter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ORGANISMERNAS ÖMSESIDIGA SLÄKTSKAP
samma sätt är det med likheten mellan en mus och en
näbbmus o. s. v. Understundom kunna likheterna förklaras
genom anpassning till liknande existensvillkor.
Hos insekterna finnas otaliga exempel av detta slag,
varför även Linné, förledd genom det yttre utseendet,
verkligen har räknat en strit till malarna. Vi se någonting liknande
även bland våra kultiverade varieteter i den påfallande lika
kroppsformen hos de förädlade raserna av kinesiska och
vanliga svin o. s. v. Likheten mellan vinthunden och den
engelska kapplöpningshästen är svårligen mera fantastisk än
andra analogier, som av några auktorer hava uppsökts mellan
varandra mycket avlägset stående djur.
Enligt den åsikten, att karaktärer endast äro väsentliga för
klassifikationen i den mån de uttrycka en gemensam
härstamning. lära vi oss tydligt inse, varför anpassningskaraktärer
nästan äro värdelösa för systematikern. Ty två djur av
alldeles olika härstamning kunna lätt vara anpassade till likartade
levnadsomständigheter och därför hava blivit varandra mycket
lika. Dylika likheter förråda dock ingen blodsförvantskap
utan äro i dess ställe ägnade att dölja formernas sanna
blodsförvantskap. Vi begripa härigenom vidare den paradoxen,
att samma karaktärer äro analoga, om en hel grupp jämföres
med en annan, men tala för äkta släktskap, så snart det
handlar om jämförelse mellan arter, hörande till samma
grupp.
I en annan märkvärdig klass av fall beror stor yttre
likhet icke på en anpassning till liknande levnadssätt utan
har uppkommit för att giva arten skydd. Jag syftar på det
underbara sätt, på vilket vissa fjärilar efterapa andra
fullständigt olika arter. Bates har visat, att i några delar av
Sydamerika, där en Ithomia förekommer talrikt, en annan
fjäril (Leptalis) ofta blandar sig i svärmarna. Denna liknar
så i nästan alla avseenden Ithomia, att Bates beständigt
bedrogs av likheten. Fångas de båda arterna och jämföras
med varandra, så ser man, att de tillhöra t. o. m. två olika
233
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
