Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I - 1. Ormen och S:t Mikael
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÅSA - HANNA
med Snabben, va det är för en konstier ring han
hade på fingret ?
— En farlig onge å vara förveten, men det kan
du väl få höra, att det var en ring med små, små
kniva på, som alla tjyva har och skär opp folks
kläder med för att komma åt fickorna och ta penga.
Den lilla flickan rynkade ögonbrynen och såg så
bekymrad ut, som om hon varit sin egen mormor.
Pengar hade hon inte, förstås, och hade aldrig haft,
men hon hade en ny helyllen klänning på för första
gång, som mor vävt och sytt i sommar. Hon såg
sig om efter far, men han syntes inte till. Men den
hemlighetsfulle Snabben lockade hermes inbillning.
— Varför har di så små kniva? frågade hon.
— Ja, ongar kan då fråga. Om du stannar tills
i morgon frampå dan, då ska du få se på stora don,
när knivapojkarna kommer i tagen. Då får du se
bondfleckerna röka stora, svarta cegarer och ligga
fulla under borden. De ä brukligt på den här
marken, fast allri nån annanstans. Inga pinnakäringar
tör stanna kvar, sen bönderna kommit från
kreatursbacken, utan vi ger oss å tidigare. Annars så
börjar den bästa handeln ve den tiden på andra
marknar. Här precis på denna plätten har en karl
blivit stucken, så bion stänkte över pinnarna, å ja
fe sälja dem för halva priset. Sen så aktar en se.
Nu går vi väl och kokar oss en pompa kaffi,
Amanda.
Den lilla flickan hörde detta med stor ängslan,
ty hur skulle hon göra ? Inte vågade hon stå ensam
12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
