Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II - 2. Begravningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BEGRAVNINGEN
II.
Begravningen.
Branden på Nygård var bara början liksom.
Sen kom den ena händelsen efter den andra övei
Ljunghedborna, alldeles som med väderleken, sade
Kokemartina: Först så var det torka veckor och
månader, så bå jorden sprack och en annan, och
sen så regna det och regna och ville aldrig ta slut.
Långt innan det var sluttalat över branden, kom
resande en herre, som kallade sig skolinspektör och
var utsänd av kungliga majestät och kronan för att
se efter, att barnen lärde sig något. Och han fick
för sig, att det inte var nog med lärdom som det
var i mindre folkskolan med halvtidsläsning ömsom
i Vitamossens och ömsom i Svartmossens byar.
Lärarinnan skulle inte få flytta mellan de båda
byarna, som hon hittills gjort, nej, det skulle byggas
skolhus mittemellan, och så skulle barnen trava dit
från båda hållen.
Kommunalordförarn hade förgäves föreställt den
mäktige mannen, att om skolbarnen finge så långa
vägar att gå, skulle de få sitta med blöta fötter och
kläder i skolan och grundlägga ohälsa för hela livet.
Han tänkte ju på sina egna barnbarn, av vilka de
två äldsta redan voro i skolåldern.
219
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
