Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II - 5. Inom natt och år
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INOM NATT OCH ÅR
ondska och illvilja utan för att tjäna pengar att
bygga upp gården igen.
— Man behöver inte skämmas för att man följer
lagarna, svarade Ida.
— Åjo, det händer en får skämmas mest då, äss
en har lärt å skämmas, sade Ernst världserfaret.
— Men vad det angår att förlöpa, sade
Kokemartina, som själv hade bittra erfarenheter i den
vägen, så reste han då mot henna vilja, för det hörde
jag henne sä tjuge gånger så visst som en i höstas,
innan han ga se å.
— Jo, det hörde vi mönna gånger, försvarade
henne ett par andra gummor, hur hon gråt för att
henna kär tänkte resa från henne. En kan inget sä
om att hon vill ha tag i sin kär igen.
Ernst svängde om på klacken, spottade och gick,
han ville inte munhuggas med käringar längre. I
detsamma fick han syn på Hanna, som måtte stått
och lyssnat nånstans och nu kom emot honom.
Arg var han förut, och nu rann sinnet till. Han
hade inte tålt Hanna, ända sen hon gifte sig med
handelsman och blev så framstående och bara ville
sätta sig på näsan på sina bröder, som var lika goa
som hon, fast di inte hade pengar. Utan att ge akt
på uttrycket i hennes ansikte fräste han till: — Du
är la med nu i den härna fina uträkningen mot
Magnus. Men så satan, svor han och spottade, ska
I inte bli bet på den turen ifall jag kan göra nåt
åt at!
Hanna rynkade pannan av otålighet över Ernstes
dumhet men brydde sig inte om att säga emot. Hon
299
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
