Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Usselinx och det svenska Söderkompaniet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Södrekompaniets ännu ej färdiga reparebana i
Norrköping vore i det skick att den
kunde tillvärka luntor. Orsaken var
nog, att man i dessa krigstider, då
förhållandet till Spanien ej var så
alldeles klart, ej vågade utsända
något skepp så långt bort, utan konvoj.
Sålunda begärde Anderson i juli 1628
rådets betänkande, om det skepp och
den yacht som k. m:t hade deputerat
därtill, måtte affärdas till Indien.
"Då det vore stor perikel att våga
samma skepp på en sådan osäker ort,
frågade han, om han ej måtte
fullfölja med reparebanan och
linneväveriet, såsom ock silkeshandeln.”
Under dessa förhållanden bör den
i sig själv egendomliga fortsättningen
ej förvåna. Det stora religionskriget
i Tyskland hade redan länge kastat
sin slagskugga framför sig.
Med hänsyn till ställningen i
norra Tyskland ansåg konungen sig
behöva en flotta i Östersjön, och på hans
förslag beslöto i januari 1629 ombud
från alla svenska städer att bilda ett
skeppskompani, som skulle anskaffa
och utrusta 16 skepp, vilka när så
fordrades skulle användas till örlog i
kronans tjänst, men eljes till
städernas egen handel. (Göteborg skulle
utrusta 2 skepp, medan Stockholm
fick på sin lott 4, Norrköping 1, och
de övriga städerna gruppvis
sammanslogos om 1 skepp.)
Och vid riksdagen samma år
föreslog konungen, att även de övriga
stånden skulle förena sig om att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
